wolfy & rollspelare prs

Han tog hennes hand i sin och kramade om den.
”Du är det finaste jag har.” Hon var hans vackra ögonsten som han inte tänkte någon låta ta ifrån honom. Bilfärden gick snabbt och han var inte sen med att kliva ut då de var framme, erbjöd henne sin hand för att hjälpa ut henne från bilen.

Cleo klev ut från bilen och höll hårt i hans hand, hade tänkt på hans ord hela vägen. Det gjorde henne så lycklig när han sa såna småsaker, hon hade sett hur han hade det och han hade ingen brist på fina saker i sitt liv men att han ändå valde att hon var den absolut finaste betydde otroligt mycket för henne.

Han strök sin hans längs med hennes rygg i korta men lugna drag, hoppades på att hon inte gick omkring med några dumma tankar som inte hörde hemma i hennea huvud.
”Är allt okej?” frågade han då han ville försäkra sig om att det här fortfarande var något hon ville.

Hon tittade upp på honom och log svagt, tvekade en stund innan hon nickade.
"Är jag verkligen det finaste du har?" undrade hon och försökte att inte le som ett fån. Hon lutade sig mot honom och log stort.

Frågan hon ställde honom var faktiskt inte vad han hade förväntat sig men det var både logiskt och förståeligt att hon ville ha en försäkring.
”Absolut,” svarade han allvarligt och tittade in i hennes vackra ögon, ”skulle något hända dig skulle jag vända upp och ner på hela världen.” Han skulle inte kunna tänka klart om något hände Cleo.

Cleo rynkade på pannan och fnittrade till, hon nickade lite och kramade hårt om hans händer.
"För du har så mycket fint i ditt liv, känns skumt att du tycker jag är finast." log hon och kysste hans kind.

”Saker går att ersätta till skillnad från dig.” Han sa det som om det vore det självklaraste i världen vilket det var för honom. Han må leva ett bra liv med tillgång till lyxiga saker, men Cleo var inte en sak som gick att ersätta. Hon var det absolut finaste och han ville behandla henne som just det också.

Hon nickade lite och log stort, han kunde verkligen säga saker som gjorde henne enormt lycklig. Hon kramade hårt om honom och slöt ögonen.
"Nu får vi drottningen att tycka om din lilla människa." flinade hon och krokade arm med honom.

”Det kommer hon att göra.” Jonathan lät kanske lite väl optimistisk men han var säker på att drottningen skulle fatta tycke för Cleo. Kanske inte ikväll men så småningom.

Hon skrattade till och nickade lite. Hon gick in och såg sig omkring med stora ögon.
"Åh jösses vad fint det är." mumlade hon tyst och kollade på honom med stora ögon.