PRS(Dragon Fantasy)

Ina försökte sparkas och komma loss men mannen var för stark och då hon bet honom fick hon ett slag över käken. Han hade dragit upp henne i brudsängen som han sa den som hon och Stefan delade. Hon bet honom igen hårt och sparkade till mellan benen. Mannen blev nu rasande tog hennes huvud och slog hårt i väggen, då hon slutat kämpa, då hon ligger där avsvimmad drar mannen upp hennes kjolar för att göra sin erövring. Han blödde från många ställen och det gjorde honom än mer förbannad.

Ian nickade instämande, "Gärna lite utanför, så vi kan ha lite djur." ler han åt henne.

Stefan började bli lite orolig då han kollar runt i korridorerna, vart var hon egentligen? "Ina" ropade han tillslut och stannade upp då han hörde något. Ett högt dunsande och läten från ett av rummen. Det gjorde honom misstänksam och sakta öppnade han dörren lite för att se in. Det han såg där gjorde honom rasande.
Som ett vilddjur rusade han in i rummet och slet mannen från Ina. Han tog tag i hans huvud och dunkade det upprepade gånger i väggen innan han började ge honom slag i ansiktet. "Din jävel!".

Selina nickade. "Det låter trevligt". Hon kramade lätt om Ian och blundade.

Ina rörde sig inte men håret var täkt med blod, men hon andades åtminstone svagt. Vakter kom inspringande såg sig om. Två drog bort Stefan två tog tag om mannen och en snällt nog täckte över Ina med sina kjolar, det syntes vad som höll på att hända här.

"Vad bra, gärna nära vattnet." skrattade han. Han saknade det och han visste att Ina saknade det med enormt.

Stefan kämpade för att komma loss från vakterna. "Släpp mig!" morrade han. "Jag ska döda honom!". Vakterna var lite rädda för honom men släppte honom ändå inte.

Selina nickade igen och begravde ansiktet mot hans bröstkorg. "Gärna, så kan du lära mig simma mer":

Ina vaknade, "Stefan?" får hon fram men orkar inte öppna ögonen, en dunkande huvudvärk och något kladdigt runt huvudet.

"Absolut, tror att Ina vill hälsa på med, och Stefan såklart." sa han och kysste henne mjukt.

Stefan var kvar än i rummet med vakterna som höll fast honom, mannen var borta. "Ina" sa han oroligt och de släppte honom. Han lyfte upp henne i sin famn. "Den där jävla mannen försökte..." Han kunde inte avsluta det utan bara kramade om henne ömt.

Selina besvarade kyssen och smekte lätt hans kind. "Du sa förut att du varit med andra...Men...hur varit med?" frågade hon plötsligt lite nyfiket. "Jag menar..Var det bara en kyss eller var det mer?".

Ina kved till, hon hade fått sina slag med, hon hade kämpat emot.
"Stefan" sa hon och rörde vid blodet i håret, inga tårar föll men hon var skrämd och hade ont.

Han såg på henne, tvekade men ville vara ärlig.
"Mer, vissa flickor kommer och går andra består." säger han och kysser henne mjukt.

Stefan höll i henne lite mjukare och lyfte upp henne. "Kom, jag tar dig till vårt rum så tvättar jag dig" mumlade han ömt och gick iväg. Då de var i deras rum gick han till badkaret och hällde i vatten innan han försiktigt drog av henne kläderna och satte henne i karet.

Selina nickade åt det han sa tyst. Hon ville inte visa det, men även om hon var den som frågat kände hon sig tveksam av svaret. Tänk om hon var en av de som skulle gå? Hon gömde ansiktet mot hans bröstkorg igen.

Ina kved till och kröp ihop i vattnet, slagen som hon fått sved i vattnet, hon vågade inte sänka huvudet i vattnet.

"Du består." sa han ömt.

Stefan tog varsamt en tvål och började tvätta hennes sår och tvätta bort blodet ur håret. "Såja" mumlade han då och då och då hon var ren lyfte han upp henne igen och torkade henne.

Selina vågade ännu inte titta upp. "Säkert?" mumlade hon svagt och kramade om honom. "Jag vill inte förlora dig...".