Skriva av sig-tråden

Watch.Listening.Think.Love.Take it in!
♥
¨

Fy fan vad jag kommer sakna dem. Fy fan vad det kommer göra ont, men allt har sitt slut antar jag.

Jaq känner mig så ensam och utanför nu på gymnasiet. Har haft väldigt, väldigt bra och nära vänner på högstadiet, men ingen av oss går i samma skola nu. Vi har självklart bra kontakt än och det. Men i min klass och på min nya skola...Jag har vänner. Vi sitter tillsammans vi lunchen, vi står i en grupp tillsammans. Men...Jag känner mig ändå så utanför. De kände inte varandra innan men de andra har lyckats bli så bra vänner med varandra. Vi är kanske 6 som är i en grupp tillsammans. Men det är som att det är vissa som alltid är med varandra. (Två är med varandra, och så är resten av dem tre alltid med varandra och så är jag ensam kvar). I klassrummet sitter jag ofta själv, och det känns bara så piss. Jag vågar inte säga till att jag vill vara med. Men jag känner bara att jag inte passar in. Jag har knappt något gemensamt med dem, inte mycket vi kan prata om tillsammans, just jag och dem. Jag sticker ut för mycket i klassen överhuvudtaget. Jag är den enda tjejen med kort hår, enda med glassögon, enda 'nörden'.

Jag gillar att vara ensam, om det är självvalt, men hatar fan det när man inte vill vara det. Om de bara satt bredvid mig, pratade lite med mig, så skulle jag vara nöjd. Jag försöker prata med dem men det går bara inte.

Alltså kan vi bara?
Hittade det här igen nu, postade det för snart fyra år sedan. Är så arg att jag skakar. Inser hur dålig min förra skola var. Det var minst fyra vuxna med i rummet, bland dem kuratorn, min mentor, och rektorn. Ingen av dem frågade hur jag mådde efteråt och ingen sa något över huvudtaget.

Men jag kan göra det här till en hälsning till alla som är sådär fjorton år och precis har fått er värld förstörd: det går över. Någon gång kommer ni vara arton år och nästan ha glömt bort det helt. År går superfort och minnet är aldrig så bra som man tror. Jag lovar ♥

Jävlar....... insåg precis vilken dag det är.................
åh nu blev jag nedstämd

Alltså jag mår så dåligt och ingenting verkligen ingenting hjälper

Det kommer inte hålla. Jag kan inte leva såhär längre!
Vi håller på att glida isär. Jag känner det.

jag vill ha vänner irl som accepterar mig är så jävla ensam orkar inte

Varför inte bara säga: fuckfuckilyfuck till denna dag som som gjort gjort min dag så jävla ledsamt och så jäkla tröttsamt. Denna dag har vart piss även om jag inte gjort ett enda skit.


Ursäkta språket svär sällan men vart bara tvungen