När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Voldemort såg på honom "jag är ledsen Fai" sa han
"det är redan för sent" sa han "men den du borde bett om ursäkt var Cara" sa han och Voldemort suckade
"jag önskar jag kunde" sa Voldemort
"du kan hon hör dig nog ändå" sa Fai och vände sig om "jag lämnar dig nu" sa han
"Fai jag älskar dig även om jag inte visat det, du är mitt barnbarn" sa han och Fai nickade bara innan han försvann

Xenia fick sitt te men grinade illa. Hon försökte dock dölja minen men Luna verkade inte märka något. Hon bara såg frånvarande på Xenia och log "Det är gjort på gutglusrötter" förklarar hon och Xenia bara ler men häller undan teet i en buske när Luna ser bort.

Fai såg sig runt internet och han visste inte vad han skulle tro efter samtalet med sin morfar. Han reste sig upp och lämnade tor et bakom sig för att leta upp sin mor och förklara för henne. Han fann henne vid en bäck
"får jag slå mig ner?" frågade han och hon nickade och Fai började berätta allt om samtalet med Voldemort

Luna satt tyst och Xenia sa inte heller något. Och åter igen kände hon sig....ja det gick inte att förklara mer eller mindre som att hon höll gå mitt itu eller som att hon behövde få ut ilskan på någon. Hon reser sig häftigt upp och lämnar utan ett ord Luna bakom sig.

Cara såg på Fai
"förlåt, det var inte ditt fel" sa hon ursäktande och Fai log
"det var inte ditt fel" sa han och kramade om henne "nej han är ju som han är" sa Fai sen och hans mor nickade och Fai reste sig "men vi ses senare" sa han och gick mot staden

Xenia går rakt över ängen, bort från staden. Hon behöver komma bort, även om hon inte vet från vad eller från vilken. Ibland känndedes som att hon ville dö, men detta var omöjligt. Hon undrade vad som hände om man ens försökte?

Fai kom in i staden och mötte Jezebel
"hur mår Cara?" frågade han och Fai log
"hon mår bra. Hon är nere vid floden" sa han och Jezebel nickade och la en hand på hans axel innan han gick ner mot floden och Fai gick till deras hus

Xenia kom fram dit ängen slutade och slättlandet började. Hon såg klippor i väst och började gå mot dem. Egentligen visste hon inte vart hon skulle gå. Hon ville bara bort, se något nytt. Eller egentligen visste hon inte.

Fai så att huset var tomt och han började undra vart Xenia var. Han lämnade huset och började fråga efter Xenia och Luna sa att hon hade druckit te hos henne men sen försvunnit och Fai tackade för hjälpen och började leta efter henne ogen

Xenia hade kommit fram till klipporna, men de låg på andra sidan en brant. På ena sidan låg ett vattenfall och långt där nere såg hon en flod slingra sig fram. Hon satte sig på kanten och lät fötterna dingla.