prs yehet & kkaebsong

Hjärtat sjunker djupt av Zihaos ord. Joshua sjunker ner från platsen på sjuttonåringens midja och låter benen hänga över sängkanten. Blicken glider ner till sina ihopflätade händer placerade i sitt knä.
"Förlåt.. jag försökte få bort honom." Viskar gryffindoreleven och låter sig inte se Zihao i ögonen. "Jag önska jag kunde gå tillbaka i tiden och springa innan han hunnit göra det, men det kan jag inte.."

”Jag vet att det inte är ditt fel Joshua”, försäkrade Zihao och slingrade armarna om sextonåringen bakåifrån, med huvudet lutande mot axeln. ”Det är bara det att jag inte vill låta honom komma undan så pass lätt..” fortsatte han och började lämna små pussar över den andres käkben. ”Jag antar att min hjärna bara är otroligt förvirrad just nu.” När det kom till vart vreden var riktad, så var han nog det - förvirrad alltså. Däremot var han inte det minsta tvekande över vad han ville göra mot Julian.

Joshua biter sig i underläppen och nickar lätt åt den andres ord.
"Okej," viskar sextonåringen, osäker på om han tror på Zihaos ord eller inte. "Jag skulle aldrig låta det hända.." Joshua känner hur sjuttonåringen försiktigt lämnar små pussar över hans käkben. Gryffindoreleven vrider lite på huvudet för att sedan komma en millimeter ifrån Zihaos ansikte. Långsamt för han ansiktet lite närmre och låter läpparna möta den andres.

Lätt frånvarande, besvarade Zihao kyssen. Tankarna var på helt andra höll, smidde lömska och elaka planer. Allt han ville göra för tillfället var att hämnas riktigt jävla ordentligt på Julian. Han lät händerna knäppa sig runt midjan på Joshua och samlade sig tvärt. Hur kunde han sitta och tänka på sådant när det pågick ett alldeles underbart möte mellan deeras läppar? Hämnden kunde han tänka på under morgondagen.

Jo, Joshua märker hur frånvarande Zihao är, och tvingar sig där för att lita sig bort från sjuttonåringen.
"Förlåt," suckar han lätt och ställer sig upp från sängen. Nej, slytherineleven verkar alldeles för borta för att det ska bli något bra. Istället ställer sig Joshua upp från den välkomnande sängen, sötsugen som i hellskotta.

”Men vad gör du”, gnällde Zihao i samband med att Joshua drog sig undan. Med en suck slängde han sig på mage tvärs över sängen och begravde ansiktet i kudden. Varför var de alltid tvugna att hamna i situationer som dessa? Sextonåringens bästis som var kär i honom, Zihao som planerade hämnd..Herrejösses. ”Det jag jag som ska be om ursäkt, beter mig riktigt dåligt trots att du inte gjort något fel.”

"Du verkade helt borta, vill inte avbryta dina tankar direkt." förklarar Joshua med ett svagt leende, ögonen lyser upp lite när han får syn på en chokladkaka ligga på ett skrivbord. Sextonåringen drar den till sig och sätter sig ner vid sängkanten igen. "Jag skulle nog bete mig likadant Zihao.."

Det hade sextonåringen helt klart rätt om, han hade varit alldeles förlorad i tankarna.
”Jo, men jag känner mig så dum eftersom allt jag kan tänka på är Julians läppar mot dina och..och..” Zihao tystnade och slängde armarna över ansiktet, rullade fram och tillbaka över madrassen med ett stön. ”Ååhhh, jag vill bara slå honom rakt över käften”, tjöt sjuttonåringen och började sparka med benen i luften. ”Snälla låt mig göra det?”

Joshua ser på sjuttonåringen i tystnad innan han än en gång ser ner på sina händer. Han vet inte riktigt vad han ska svara på det, han själv är ärrad över att hans bästa vän gjort något liknande. Särskilt när Julian visste att han inte ville. Sextonåringen sluter ögonen en kort stund innan han lägger sig bredvid Zihao.
"Jag vet inte vad jag kan göra för att ändra på det.. "mumlar Joshua svagt med ett litet leende, låter blicken vila på slytherineleven bredvid sig. "Helt ärligt vill jag också göra det, men det är inte som att det skulle få det hela att försvinna."

”Nej, det skulle det inte”, konstaterade Zihao och makade sig närmare den andre, slingrade armarna om kroppen som nuförtiden var betydligt mer hälsosam. ”Men vi skulle kunna skrämma skiten ur honom”, fortsatte han sedan fundersamt samtidigt som ett flin letade sig fram över läpparna. Nu kanske sjuttonåringen gick lite väl långt med sina planer angående hämden, men han kunde verkligen inte förmå sig stt sluta. Bara faktumet att Julian vetat om att Joshua inte ville ha någon kyss, fick honom att ilskna till ännu mer.