Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon gck md honom ner och såg sig om.
"Det är så svalt här. Det är skönt." Hon log och log mot Sammi.
"Sammi älskade." Viskade hon och log älsklingsvärt.

"Ja, låt mig visa din klänning för bröllopet.", sa Zydar och visade med ett tecken åt tjänarna att visa samma klänning som Zydar fått syn på bara kvällen innan. "..Jag tror att du ska gilla den."
Zydar satte sig sedan ner på kortsidan vid bordet och vilade Sammi i sin famn. "Här, ta honom." Zydar räckte över Sammi till en tjänare. "Ät vad du vill.", sa han sedan till Kiliah och såg åt hennes håll.

När klänningen kom in så tappade hon hakan. Den var vit med pärlor och gud inbroderat. Släpet var olika färger av tyg och hon såg på Zydar.
"Den är helt underbar. Jag älskar den och släpet är inte för långt men det är ett släp." Hon såg sedan på maten och log.
"Tackar."

"Det gläder mig att du gillar den."
Zydar log glatt åt hennes håll och sträckte sig åt hennes håll för att krama om hennes hand. "Ikväll blir du min.. Och du ska bära vår framtida arvinge."
Zydar lät stolt på rösten och höjde sitt glas för att sedan smaka av drycken.
"Ät nu, du har många som ser efter dig idag."

Hon började att äta. Det var något nytt. Mat som smakade så här gott hade hon aldrig provat.
"Detta är så gott. Jag" Hon lade huvudet på sned.
"Äter inte du? Det är väldigt gott." förklarade hon och visade med gaffeln.

"Jo, javisst! Jag gillar bara att se på dig.", sa han sedan och log mot henne igen. Han sedan armen för att plocka av maten som tjänarna tagit fram åt de. "Är det något annat du önskar på denna glädjes dag? Jag är säker på att går att ordna fram, just för dig, Kiliah.. Och givetvis för Sammi också." Zydar sneglade på Sammi som verkade lagt sig tillrätta hos en av tjänarnas famn. Zydar smakade sedan av maten och tänkte på hur kvällen skulle utspela sig. Ännu ett lyckorus letade sig i honom.

"Roy. Hämta Cun. Jag måste växla några ord med honom. Jag vill vara säker på att vi är överens om vad som ska hända när vi väl kommer i land."
Roy nickade och gick ner mot köket för att finna båda Miliah och Cun där. Roy log mot Miliah men såg sedan mer allvarligt på Cun. "Ursäkta, Cun, men kapten söker dig. Kan du komma med?" Han började vända sig om för att leda vägen tillbaka upp på däck.

Hon skakade nekande på huvudet.
"Nej jag har inget mer jag skulle behöva." Hon log och blev bortdragen av hans tjänare för att göras i ordning för bröllopet.


Cun lade ner kniven och torkade händerna på sina byxor och kom upp på däck och såg på John.
"Kapten." Han ställde sig vid hans sida och synade honom.
"Du ville se mig?"

Zydar såg efter Kiliah med en kärleksfull blick och nickade betryggande åt hennes håll. Sedan plockade han en druva för att smaka av frukten innan han själv reste sig upp för att göra sig klar för vigseln. På vägen till hans kammare blev han informerad om att gästerna började närmas och samlas för att närvara. Det gladde honom. Han gick upp på kammaren för att bli hjälpt av tjänarna att klä om honom i det finaste tyg och kläder de funnit till bröllopet.

"Ah"
John fick syn på Cun och log ursäktade då han förstod att hon tagit honom ifrån hans jobb. "Ursäkta, min vän, jag var inte säker var du höll hus någonstans." John skrattade en aning nervöst med en blandning av frustration. "Kanske du kan hjälpa mig skingra mina tankar?" John knäppte sina händer bakom sin rygg för att sedan se på honom. "När vi kommer till Irland.. säg mig, vad därnäst? Vad är planen? Jag vill bara.. att vi är överens." John skrattade ursäktande igen och skakade på huvudet när han hörde sina egna ord. Ursäktande såg han på Cun igen.

Hon fick nya kläder efter att ha tvättats av. Håret sattes upp och en sminkning lades. Nu var hon klar och hon snurrade runt för att syna sig själv.

Cun log svagt.
"Vi är överens om vad vi ska göra. Vi ska hitta min mästare och få en amulett. Vi ska få tillbaka Kiliah och måste hitta en amulett med magiska krafter." Han lade huvudet på sned.
"Behöver du mer råd?"

En tjänare knackade på Kiliahs dörr. "Miss Kiliah?" Hon öppnade dörren och neg innan hon såg upp och flämtade tll vid åsynen av henne. "Men lilla vän..! Du är en syn!" Hon lade sina händer om sitt ansikte och gick fram för att gå ett varv runt henne. Kvinnan var mycket äldre än Kiliah. Hon verkade ha tjänat Zydar länge.
"Jag ska leda er till er plats. Vigseln ska strax börja. Men låt mig..".Hon böjde sig ner för att rätta till slöjan.

John suckade och pressade fram ett leende. Han skämdes. Han sänkte blicken för att se upp på honom igen. "Nej. Tack, Cun." Han klappade honom på axeln och vände sig om för att blicka över havet igen.