~Prs mellan Fairt tale & Luna_rav

Lovisa sov lugnt i sin säng.

**några dagar senare**
Alexandre vaknade som vanligt först av alla. Han gick ut i köket och såg en stor bunt med pengar ligga på bordet. Det såg ut att vara över 1500 euro. Han log för sig själv. Han visste att det var hans pappas pengar som han hade vunnit på casino. Snabbt räknade han igenom pengarna och tog 1010 euro av dem.

Alexandre packade sin väska så snabbt han kunde, men när han gick ut för att gå igen så stod hans pappa redan vid köksbordet. Han svalde.
"TOG DU PENGARNA?!", skrek han på franska. Alexandre hörde på hans röst att han inte hunnit dricka så mycket ännu.
"HÖR DU VAD JAG SÄGER?!", skrek han igen. Alexandre såg ner på golvet och knep ihop ögonen. "VAR ÄR MINA PENGAR?!"
Det första slaget var oväntat, så Alexandre vacklade baklänges.
"De är under min säng", mumlade Alexandre, och såg upp på sin pappas arga ansikte. Han spottade på golvet bredvid Alexandres fötter och slog honom över kinden.
"Om du ljuger slår jag själen ur dig", fräste han och gick mot hans rum.

Nu tog Alexandre chansen. Han kutade mot dörren och sprang ut så fort han kunde. Han hade minst två minuter på att få ett försprång. Han visste att flyget han skulle ha tagit tillbaka gick om ungefär en timme. Han tog en taxi till flygplatsen, och skyndade sig så mycket han kunde för att hinna med det. Han kom i sista sekunden på planet.

Han kunde inte tro det. Han hade faktiskt klarat det. Alexandre skrattade gott åt sig själv.

Lovisa hade inte gått ut på flera dagar, vilket syntes. Bland annat var hon sjuk, men hon hade inte heller någon lust att lämna huset, hon hade nästan inte lämnat rummet. Lovisa höll på att läsa i en deckare medan hon hörde hennes mamma prata i telefonen där nere. Även om Lovisa var gammal nog att vara ensam själv när hon var sjuk, rätt mycket äldre än tolv, så var hennes mamma hemma. Det var antagligen chefen på jobbet som hon snackade med där nere.

Alexandre hade sprungit från taxin fram till Lovisas hus. Han knackade på. Tänk om Lovisa inte ville vara hans flickvän något mer? Tänk om hon hade hittat en ny partner som var mycket bättre? Han hostade lite.

Lovisa hörde hur någon knackade på dörren, det var antagligen Amanda eller någon. Hon hörde hur hennes mammas öppnade dörren och hon återvände till boken.

Lovisas mamma log mot honom. Resebolaget hade ringt henne och hon tackade ja till att behålla Alexandre.
"Lovisa, jag tror någon vill träffa dig!", sa hon och log mot Alexandre. Men han kunde inte le tillbaka. Lovisa skulle säkert hata honom för detta

Lovisa ignorerade sin mamma och bläddrade blad.
"Lovisa?!" ropade hon igen men hon bara himlade med ögonen.

Alexandre såg på hennes mamma
"She doesn't want to see me", mumlade han, men hennes mamma bara viftade bort det
"KOM NER NU!", skrek hon igen

Lovisa hörde Alexandres röst, kanske en inbillning, men det fick henne att stå på fötterna. Hon gick trött ut ur sitt rum och började gå ner för trappen.

Alexandre såg ner på sina fötter när han hörde henne gå ner för trappan