Rollspelare & Wolfy prs

Jason flinade smått, visste inte riktigt varför han älskade att se henne så stressad.
”Du är så söt.” Log han och kysste hennes kind. Han gick sedan ner till garaget och satte sig i bilen, vars nycklar Leah hade.

"Haha," muttrade hon bara till svar och iakttog sin spegelbild för en stund, tog inte hans komplimang på allvar. Hon såg ingenting gulligt med sig själv. Efter att ha startat bilen körde hon iväg. "Vilket hotell är vi ens på väg till?" Hon ville veta hur hon skulle köra.

Jason kollade på henne en stund och log bara. Han visste inte alls hur han hade klarat sig utan henne.
”Välj du.” Log han och kysste hennes kind. Han ville verkligen att hennes dag skulle bli perfekt och att hon skulle välja allt.

”Jag trodde du hade bestämt det redan på förhand?” Leah blev inte direkt lugnare av att nu plötsligt behöva bestämma sig för ett hotell också. ”Eh..” Hon tänkte febrilt efter en stund innan hon föreslog något trestjärnigt hotell. Inget speciellt men det skulle inte kosta så mycket heller.

Jason rynkade på pannan och kollade på henne en stund. Hade inte riktigt hört om det hotellet innan.
”Mhm, om du vill.” Log han och smekte hennes lår. Han såg ut genom fönstret och gäspade stort.

Om hon ville till just det hotellet var hon inte så säker på, men hon skulle ha mycket bättre samvete om hon visste att Jason inte slösade bort en massa pengar på henne. Hon var ändå inte värd det. Då hon parkerat bilen såg hon först mot hotellet innan hon sneglade på Jason.
"Så.." började hon.

Jason kollade på henne en stund och lutade sig fram för att ge henne en kyss.
"Snälla slappna av." bad han och drog en hårslinga bakom örat på henne. Han gillade inte alls att hon var så osäker och spänd runt honom, han tyckte ändå att de hade kommit så pass långt där de kunde vara bekväma i varandras sällskap.

”Jag är..” började hon men stängde snabbt munnen då hon visste att han hade rätt. Hon var allt annat än avslappnad. Hon visste inte varför hon jämt och ständigt drabbades av dystra tankar, varför hon inte kunde lita på att hon var tillräckligt bra för honom. ”Förlåt.” Leah log prövande mot honom och sträckte sig efter hans hand för att föra den mot sin kind.

"Säg inte förlåt din skitunge. Jag älskar dig, hela dig och hela tiden. Sluta tveka på det och sluta vara så spänd. Du skulle kunna köra över en liten kattunge och jag hade ändå älskat dig." sade han och smekte hennes kind. Han lutade sig framåt och kysste henne mjukt. Det fanns verkligen inget i världen som skulle få honom att ändra uppfattning om henne.

”Men det är just det..” suckade hon och tittade ner i sitt knä, fuktade läpparna och försökte komma på ett bra sätt att formulera sig på. ”Jag är inte värd det.” Hon önskade att hon kunde hålla en normal konversation utan att bli så känslosam, men så fort hon ens skulle försöka förklara hur hon kände ville hon börja gråta.