De utvalda

"Och jag älskar dig" log Ethan och kysste lätt hennes läppar. Han strök henne över håret. "Du är det vackraste jag vet" mumlade han igen, fortfarande en aning skamsen över att han sårat henne.

(Ska bort nu någon/några dagar så kan nog inte svara så mycket troligtvis, ha det bra! ;D)

(Okej, ha det så bra nu ♥)

Eletha log, kanske han tyckte det ändå? "Tack." mumlade hon och såg gladare ut. "Fast jag tycker att det är du som är vacker." sa hon med mjuk stämma.

Ethan skrattade lätt till och kysste henne igen. "Jag ser ut som alla andra, åker du till min by så är väl alla unga män som mig". Han skrattade smått till igen och drog undan håret från ansiktet.

"Kanske.....men de har inte dina ögon, din själ eller ditt hjärta." sa hon och la handen på hans hjärta och kände det dunka rytmiskt, precis som det skulle.

(Tack förresten! Har det väldigt bra och kommer hem imorgon!)

Ethan log stort och la handen över hennes. Hennes hand var så len på något sätt. "Det är nog bra" sa han ömt och smekte hennes kind.

Hon nickade och såg sedan på hästarna, "Vi kanske ska ta oss vidare? Så vi kommer fram." log hon glatt och kom på fötter.

"Låter bra det!" Han tog sig också upp och släckte elden. Han plockade sedan ihop sina saker och sadlade Elpir. Sedan hoppade han upp hästen.

Eletha sadlade Morier och satte upp, "Nu tar vi oss till Sonja, vi får sova inne." log hon och det satte iväg.

"Härligt att komma till dim familj" log Ethan och började rida. Snöflingor blåste de i ansiktena, men han kände inte kylan, utan bara lycka och förhoppningar.

Snart närmade de sig den lilla byn och red igenom den till värdshuset där de hoppade av sina hästar.