Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon tog på sig skorna och kände redan att det blev varmare. Hon kved när han tog tag i hennes arm.
"Zydar det gör ont." Viskade hon och lade huvudet på sned.
Axeln sved och hon såg på honom med en sorgsen blick.

Zydar släppte genast taget om henne och såg mot henne med en oroad blick. "Kiliah, min kära. Låt någon se efter dig. Kanske resan hit gjorde dig skada."
Han nickade åt henne och sträckte sig åt deras håll för att visa att de skulle följa efter honom. "Här, vi går uppåt, där finns vårat sovrum.", sa Zydar och vinkade till tjänarna att leda de vägen till deras rum.

"Nej jag blev skadad tidigare. Det ömmar bara." Hon såg på honom och log svagt.
"Jag lovar att det inte är någon fara." Viskade hon och såg sig om.
"Det är så vackert här."

Zydar nickade lättat och log. "Så skönt att höra. Jag var rädd att jag gjort dig och Sammi illa. Så skönt att så inte är fallet." Han pustade ut och tog sig för bröstet för att komma upp på övervåningen. Där möttes de av en korridor med flera dörrar som ledde till olika rum. De närmade sig en dörröppning med två dörrar som tjänarna pressade inåt så att rummet framför de visade sig.
"Här är vårat rum, Kiliah. Jag hoppas att du gillar det."
Rummet framför de visade sig ett sovrum med en säng, skrivbord, ett enormt fönster på vid gavel för att vädra, vita gardiner, bokhyllor och stolar vid sällskapsplatsen. "Det finns många platser till. Jag tänkte bara, ifall du och Sammi vill vila först. Jag har tjänare som hjälper er."

Hon log och skakade på huvudet och visade sin axel.
"Nej jag var ganska illa därann. Jag är fortfarande skadad så måste vila." Hon gick fram till sängen, satte sig och såg upp på honom.
"Är det säkert att detta är min säng? Den är så mjuk."

"Ja, självklart.", sa Zydar och gick fram till henne för att slå sig ner bredvid henne. "Och sedan, Kiliah.. Blir du min? Jag menar.. väljer du mig till din maka?"
Zydar greppade en arm om henne igen för att hålla henne nära och se på Sammi för att sedan se på Kiliah igen. "Imorgon, Kiliah, min kära, då blir du och jag en." Han sträckte sig för att kyssa henne igen.

"Jag har väl sagt ja redan?" Viskade hon och smekte Sammi över huvudet innan hon slöt ögonen.
"Jag är så trött så jag behöver sova en liten stund." Hon lutade sig mot honom.
"Håll mig sällskap....."

"Javisst."
Zydar såg på tjänarna för att visa att de skulle lämna de ifred. "Här, låt mig sätta lille Sammi i sin spjälsäng.", sa Zydar och tog Sammi från Kiliahs grepp och gick med honom till över till spjälsängen och lade ner honom i på madrassen innan han lade sig ner bredvid Kiliah. "Ja, jag håller dig sällskap."
Zydar sträckte sig efter Kiliahs ansikte och strök henne försiktigt med sina fingertoppar över hennes ögonlock och kinder. Han flyttade sig närmare och rörde med sina läppar över hennes kind för att kyssa henne.

Hon märkte nästan inte att Sammi togs ifrån honom och hon lade sig ner och slöt ögonen.
Hans fingrar rispade henne men hon sa inget.
"Zydar..." viskade hon trött och tog hans hand.
"Vill du vaka över mig tills jag fallit i djup sömn?"

"Ja. Vila du. Imorgon har de vårat bröllop planerat. Du och jag.. Kiliah, vi ska bli en."
Zydar strök henne över hennes kind och nickade. "Jag vakar över dig och Sammi. Sammi sover i sin spjälsäng."
Han log mot henne och lade sig tillrätta nära henne.