PRS rollspelare & Emma07

Jake såg på henne och suckade lite, samtidigt som han lade ena handen vid hennes nacke.
"Varför skulle de göra det? De är överlyckliga över att ha fått en allians med en sån stormakt", sade han ärligt. Han ville inte att hon skulle bli ivägskickad, men hade svårt att tro att hans föräldrar skulle göra det om det inte hände nåt allvarligt.

"För jag inte är lika pryd som de vill att jag ska vara kanske? Inte vet väl jag hur troende ni är." suckade hon och smekte hans arm. Hon slöt ögonen en stund och lutade sig mot honom. Hon lutade sin kind mot hans axel och log svagt.

Jake såg på henne och kunde inte låta bli att le till lite.
"Absolut inte, du sköter dig ju utmärkt. Och inte mycket faktiskt", sade han ärligt, lade armen om henne då hon lutade sig mot honom. Han blev varm i hela kroppen bara av att ha henne så nära sig.

Isabella fnittrade till och smekte hans magsidor, var extra försiktig vid såret. Hon kysste hans kind och slöt ögonen i några sekunder innan hon tittade upp på honom.
"Okej, bra." log hon smått.

Jake log till lite mjukt tillbaks mot henne, rös till av hennes beröring. Han tänkte lite innan han lutade sig lite framåt och mjukt kysste henne igen.

Isabella besvarade hans kyss och slöt ögonen, hon såg inte problemet då de ändå skulle gifta sig så småningom. Hon la armarna om hans nacke och tryckte sig närmre honom.

Jake log till lite mot hennes läppar, kunde inte låta bli att förundras lite över hur hans känslor för henne förändrats. Och samtidigt var han glad att de ändå faktiskt skulle gifta sig, vilket han absolut inte varit innan. Han lade försiktigt sin ena arm om hennes midja.

Isabella drog sig undan efter en stund och lutade kinden mot hans axel igen. Hon ville bara njuta av hans närhet och omfamning, utan att behöva tänka på något. Hon smekte hans arm och log för sig själv.
"Hur känns ditt sår?" undrade hon och smekte hans mage istället.

Jake såg på henne och log, njöt bara av att få vara nära henne.
"Det är bättre", sade han, ärligt talat ville han helst upp och gå med en gång då han hatade att vara sängbunden men Isabellas sällskap gjorde det uthärdligt och rentav trevligt istället.

Hon log smått och kysste mjukt hans käke några gånger. Hon nickade lite och slöt ögonen en stund.
"När du mår bra, ska du följa med mig till sjön." log hon nöjt och kikade försiktigt på honom. Hon visste inte riktigt vad han tyckte om att hon nästan krävde att han skulle med.