mmonser sschool. wrong school mour life a monser school (Privat)

Lucifer gock fram till Ada och såg in i hennes ögon.
" Lugna ner dig " sa Lucifer med en allvarlig röst.

Lucky visste redan att vissa vampyrer kunde läsa tankar. Och människokropp är usel kropp tänkte han och började få tankar om att han hatade sig själv igen. Liam såg frågandes på sin bror vad var det med honom nu.

Ada såg in i Lucifers ögon och sakta släppte tagen om James arm och lutade sig tillbaka och James satte sig i fåtöljen breved och såg ner.

Telic såg på Lucky och gick fram.
"Så är du verkligen bered att lämna din familj om du vill så gärna vara vampyr?" Han visade tänderna.

" ja " sa Lucky kort och enkelt Liam såg chockat på sin bror
" mamma kommer inte tillåta det " sa Liam
" hon kommer säkert vara nöjd med en son som hatar sig själv resten av sitt liv då " sa Lucky. Han hade spelak nöjd med sig själv men nu kände han att han inte orkade spela längre.

"Du får tala med rektorn sen." Telic fortsatte med klassen och när den var slut så försvann han bakom draperiet igen.
James hjälpte Ada ner i rullstolen och började rulla ut henne.

Men James stannade upp och vände sig om.
"Så det finns vampyrer?" Han såg sedan på Liam och nickade mot honom.
"Kommer du?"

Liam såg på sin bror innan han gick med James ut han var nu osäker på om han kände sin bror riktigt ordebtligt.

Lucifer såg på Lucky
" varför ville du bli en vampyr? " frågade han
" för att jag inte trivs i min människokropp visst jag trivdes i den som barn men nu som tonåring nope " sa Lucky och reste sig.

Oliver kom fram och såg på honom. lågan vid halsen flammade upp.
Han lyffte upp huvudet över axlarna.
"Varför vill du bli missförstånd resten av evigheten?" HaOliver suckade.
"Själv är ja gen Dullahan. Jag saknar hals och den mest kända av min ras är den huvudlösa ryttaren."

James tog Liam under armen.
"Kom de ska nog prata vett med honom."

" bryr mig inte om jag blir missförståd resten av mitt liv " sa Lucky. Lucifer såg på Lucky verkade inte som att han hade planer på att ändra sin ide om att bli en vampyr.

" hoppas det hans kärlek till vampyrer skrämmer mig " sa Liam

"bry dig inte" James såg på honom och log.
"Vi kan tala med rektorn om du vill."
Han rullade ut Ada och mötte upp med Freja.
"Hur mår ni?" Hon såg mot Liam och log blygt.

" bra minus att min bror vill vara en vampyr " sa Liam och suckade Ronja kon med sina föräldrar bakom sig. Ronja gick fint och uppförde sig väl de försvan in i ett rum de hade pribara saker att diskutera.

"Det komm att bli bra." Freja log och såg på Ada.
"Vi kanske ska sätta oss och diskutera. vi borde ha sagt något innan."
James nickade.
"Det borde ni verkligen ha gjort."