[PRIVAT] Youtuber

"Förlåt, men — vart är det här på väg?" frågade Dan. "Inte för att det spelar någon roll, jag vill bara vara säker. Vad som helst går bra."
Han ville ogärna bryta kyssarna, men han kände att han var tvungen. Bara ett litet tag. Sedan kunde det fortsätta, lovade han sig själv. Om Cass ville, förstås.

Cass såg nervöst på Dan.
"V-vad menar du?" sa hon och kliade sig i nacken.
Hon hade inte riktigt tänkt på vad dem höll på med utan bara gjorde det, men när hon tänker efter nu så var det ganska intensivt.

"Jag menar ..." Dan försökte hitta de rätta orden. "Jag ... Jag vet faktiskt inte", var hans slutsats. Sedan tänkte han efter. "Eller alltså ... Jag vet inte, men ... Vad kommer det här att leda till? Oss, nu, allting. Vi behöver inte fundera på det alls, vi kan bara vara som det är nu", lade han till, för att för honom spelade det faktiskt ingen roll. Han undrade bara kort vad hon tyckte om det hela.

"Jag vet inte... Vi... Vi är väl, du vet?" sa Cass. "Kan vi inte prata om det här imorgon?".
Hon började kyssa honom igen.

Dan nickade. "Jo", sade han glatt. Han var glad att de sköt upp det hela. Bara de kunde vara här, nu. Han började lyssna på sina andetag igen. Fortfarande korta, men mer ansträngda. Han gillade att lyssna på andetag. Det lugnade ner honom lite grann.

Cass la sina armar runt hans hals igen och lutade sim panna mot hans mesans hon hämtade andan. Hon slöt ögonen och kände Dan's varma andetag mot sin hud.

"Är du trött?" frågade Dan. Han flyttade händerna på hennes midja upp och ner, smekte den långsamt. Han kände doften av hennes hår igen, och i hans nästa andetag drog han in extra mycket luft, bara för att få lukta på hennes hår. Det luktade så gott.

"Nej" sa Cass och skakade samtidigt på huvudet.
Hon ryste av Dan's beröring och slöt ögonen igen. Hon visste inte om han tyckte att allting var för mycket, om hon var för på. Det var ofta Cass hörde att hon var närgången.

"V-vill du fortsätta?" stammade Dan. Han önskade innerligt att hon ville det, för det ville han.

Cass nickade snabbt på huvudet och återgick till det dem höll på med från början. Hon var glad över att dem hade låst dörren, om Phil hade kommit in nu hade han inte kunnat lämna dem ensamma igen.