prs mellan Rasmus Potter och Alexandra Granger

Jag fortsatte att springa och undvek ett skott.

Jag gömde mig bakom en vägg.

Jag såg tre personer ramla på marken. Jag stannade upp och gick mot mördarna.
(Rasmus potter)

"Nej!" skrek jag.

Jag var nu framför de.
"Varför gör ni det här,sluta nu."skrek jag.
"Har ni inte fattat hur många ni mördat,skäms ni inte över att föräldrar är förkrossade när de får veta att sina barn dör,vet ni inte hur elakt grymma ni är."skrk jag.

En mördare gick mot Ella. Han tog fram pistolen och riktade den mot Ella.

"Visst gör det du bryr dig inte så gör det. Men om du nu verkligen är min far borde du bry dig om mig."s jag svagt och tittade på honom. Min pappa var en av mördarna ledaren.

"NEj!" skrek jag.

Ellas pappa:

Jag tittade på min dotter. "Jag måste!" viskade jag.

"Nej,det måste du inte. Så läggd ner dina vapen."skrek jag åt honom. "Och bara så att du vet så du är inte min pappa,min pappa är inte en sån fegis."sa jag kallt.

Ellas pappa:

Jag tittade på min dotter. Jag tittade ledsamt på Ella, min dotter. Jag släppte taget om pistolen och den föll ner mot marken.