PRS Jessica Tonks|AlexZz

"Jag älskar dig med." Svarar Saergoth och gör sitt allra bästa för att inte låta känslan av ilska och besvikelse smyga in i rösten. Enligt sig själv gör han ett väldigt bra jobb.

"Tanklösa demonherre, han kan inte ta helvetet för givet." Mumlar damen som precis kommit upp ur källaren igen, vem vet vad hon haft för sig därnere? Den äldre damen flinar stort, mestadels för att hon inte är en äldre dam och hon kom precis från helvetet. Hon går förbi en spegel och ser sig själv förändras till det bättre, hon får sitt vackra blonda hår tillbaka, vacka gula ögon pryder hennes perfekta ansikte. Hennes läppar breddar sig till ett leende. Hennes tänder är lika perfekta som resten av hennes kurviga kropp. Saergoth skulle inte kunna säga nej till henne nu, ellerhur? Hon är perfektion, till skillnad från den pittoreska lilla flickan han spenderar all sin tid med.

((I don't know what i'm doing... I'm sorry. xD))

Samantha hörde inte besvikelsen i hans röst, så han lyckades. Hon kramade om honom en bra stund till och den dåliga känslan försvann som hon haft hela dagen. Hon hade berättat sanningen nu och hennes skuldkänslor försvann. Tillslut släppte hon honom och såg upp. "Vad vill du göra nu?" undrade hon och drog handen genom sitt hår och rättade lätt till sin klänning. Hon hade ett stort och glatt leende på läpparna, bekymmersfritt och lyckligt.

((Me neither xD)