PRS(fashion7)

Elenora var nu en bit utanför stugan och försökte ta sig hem. Det var just ännu ute, så hon gick bara på utan någon vidare brådska. Hon kände sig så sorgsen...Hon önskade att det inte blivit såhär, att Anastasia aldrig dykt upp.

TOP gick ut på verandan och såg mot byn. Han önskade så att han var en människa, då skulle Eleonora kanske inte hata honom.

(Hoppas det är okej att jag gör ett litet tidshopp ;3)

Dagarna blev till veckor och veckor blev till en månad. Elenora hade varit tyst och nere hela tiden, hon saknade Top, men hon vågade inte gå ut i skogen, ifall han verkligen skulle äta henne...
Hon hade hört sina föräldrar prata, de var oroliga för henne, att hon blivit så nedstämd. Men hon brydde sig inte, för om hon berättade om Top skulle de bara samla hela byn och döda honom. Det ville hon minst av allt.
Elenora klädde sig i en enkel brun och sliten klänning. Hennes familj hade det ganska knapert nu...Trots att hon tappat apiten under månaden och blivit smalare och blekare, så skulle hon ändå inte kunna äta allt för mycket.
Hon tog sig ut på gatorna efter att ha satt på sig halsbandet och började gå. Hon borde sälja det...Då kunde hennes familj få mer pengar..:Men hon ville inte göra det, Top hade gett det till henne...

TOP hade hållt sig inne i stugan hela månaden, bara gått ut för att äta. Idag var han tvungen att gå till marknaden.

Elenora såg med trötta och nedstämda ögon på alla stånd och sådant. Men något fångade tillslut hennes uppmärksamhet, en man som kom mot marknaden. Top? Hon visste inte vad hon skulle göra, gå fram eller hålla sig undan?
Tillslut gick hon fram lite, men sa inget. Hon studerade honom lätt och kunde tillslut inte hindra sig. "Hej...". Hon la lätt armarna om sig själv då det blåste till, hon hade inga varma kläder, och då hon var så smal, nästan mager blev det inte bättre.

TOP såg rätt härjad ut, men var fortfarande monstruöst vacker. Han stod vid ett av stånden.

Elenora gick fram till honom. "Top..." hon rörde lätt vid hans axel. Han var så vacker...Hon hade glömt bort det.

TOP såg upp på Eleonora med en tom blick.
- Vad? Sa han lågt.

Det gjorde ont i Elenora att se hur härjad han var. "Jag vill prata med dig". Men ensam, hon behövde ta reda på vad som var sanning. Hon vände sig om och började gå mot skogen.

TOP ryckte på axlarna, inget spelade någon roll. Han började gå efter.