(prs mellan mig & luna_rav) Kickin it
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > (prs mellan mig & luna_rav) Kickin it
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Kola
Elev 
|
Jag suckade och öppnade dörren för att gå efter henne, men ingen var där. *Fan* mumlade jag för mig själv. Vart hade hon gått? Jag tittade mig omkring men eftersom det var så mörkt såg jag ingenting förutom lyktstolparna. En av de blinkade till och slocknade. Jag tror att jag precis hann se en skugga röra sig under den.
"Mika?" ropade jag ut i mörkret, men såklart fick jag inget svar. Jag såg mig omkring och plötsligt hördes ett skrik. "Kim!" var det någon som skrek, personen lät vettskrämd. "Mika!?" ropade jag ut i mörkret, jag såg en skugga till och hörde ännu ett skrik. Jag sprang in i huset och drog på mig mina kängor. Jag hade mina svarta tights och en vit tröja där det stod NYC med svarta bokstäver på. Det skulle bli kallt som fan, men jag brydde mig inte. Mika kanske var i fara! Jag stängde dörren men låste den inte. Jag sprang mot lyktstolpen och såg mig omkring. "Mika!" skrek jag, inget svar. Jag kände en snöflinga landa på min näsa. Det hade börjat snöa, typiskt. Spåren från Mika skulle försvinna... Jag suckade och kämpade mig fram. Det började snöa väldigt mycket nu. Det var något som lyste i slutet av gatan men ljuset försvann bakom ett hus. Jag gick snabbt efter det och kom fram till huset. Ljuset gick mot skogen. Jag gick snabbt och började springa. Ljuset slocknade och jag hörde en kille skratta. Herre gud, vad gör han med Mika? Jag kände en tår rinna nerför min kind, den där mannen kunde vara vem som helst. En pedofil eller kanske en mördare. "Herre jävlar" mumlade jag för mig själv medan jag tyst följde efter de. Jag hörde Mikas röst, men jag hörde inte vad hon sa. Jag ropade hennes namn och allt blev tyst. Det var alldeles svart ute förutom små snöfläckar på gräsmattan. Jag gick mot skogen men tappade bort de. Jag suckade och kände ännu fler tårar rinna nerför kinden. Vad skulle jag göra? Larma 112? Ringa hennes föräldrar? Jag bestämde mig för att gå hem och vänta, hon kanske kommer hem. Jag gick in och bytte om till grå mjukisbyxor och ett svart linne. Jag tog på mig en grå hoodie över, jag frös ju som fan. Jag värmde lite soppa och satte mig i soffan, där Simpson var på. Jag satte mig ner och tog en filt runt mig. Jag åt upp soppan och tittade sedan på klockan, det var sent nu. Något allvarligt kanske hade hänt? Jag ställde mig upp och gick in i köket. Jag ställde ner skålen i diskmaskinen och gick ut i hallen där vi hade telefonen. Jag slog Mikas nummer och väntade. Jag hörde ett svagt ljud från hennes rum, hon hade inte med sig mobilen... "Fan!" skrek jag rakt ut i den tomma hallen. that's all I got to say 2 dec, 2013 16:31 |
Borttagen
|
Jag sprang ut ur huset. När jag kommit en bit kände jag hur någon tog i min arm och drog med mig. "Kim!!" skrek jag. Jag hörde att hon sprang ut ur huset. "Mika?!" ropade hon. Jag tänkte ropa igen men personen bakom mig la handen för min mun och drog med mig. Jag försökte ta mig loss men det gick inte. "Sch..." fnös personen bakom mig. Jag hörde att det var en kille som pratade. Han tog med mig in i skogen och lossade greppet. "Haha, seriöst! Du blev skiträdd!" hörde jag Colin säga. Jag såg hans ansikte. "Vad i helvete är det för fel på dig?!" sa jag ilsket och slog på hans arm. Jag kände tårarna i ögonen. "Ta det lugnt. Jag gjorde inget fel!" sa han och tog tag i min arm. "Jaså, gjorde du inget fel!? Du skrämde ihjäl mig! Jag trodde du var en...." "Jaja." sa han bara och flinade. "En till sak, hur kommer det sig att du säger till Kim att det är jag som sårat dig?! Du började med Emma och..." "Du visste ju inte ens vad vi gjorde! Jag skulle hjälpa min polare med att fixa en dejt med henne, och sedan kommer du med den där jävla..." "Anton är min kusin." sa jag och vände ryggen mot honom. "Jaja visst, det ska jag tro på?" frågade han ilsket. "Ja, jag säger inte att du måste..." Jag kände hur snön föll över mitt ansikte "Vad dramatisk du är." fnös Colin. Jag suckade djupt och vände mig mot honom. Colin började flina igen och tittade på mina kläder. "Du har ju för i helvete pyjamas på dig! Vad tänker du med?" frågade han med ett leende. "HUR SKA JAG KUNNA TÄNKA KLART NÄR DU ÄR MED EMMA?!...." Jag blev tyst. Han flinade ännu mer."Jag menade inte..." "Nej nej. Du gillar mig absolut inte. Och det visade du ju inte vid trappen i skolan?" frågade han och la armarna i tröjan. "Det var ju för i helvete du som dök upp från ingenstans." muttrade jag. "Jag letade spindlar..." sa han och jag fnissade till. Han böjde sig fram mot mig så att våra näsor nuddade varandra igen. Han flinade. "Du är läskig..." mumlade jag. "Jag försöker." flinade han och blåste upp sitt svarta hår från ögonen. Jag backade bakåt. 2 dec, 2013 16:51 |
|
Kola
Elev
|
Jag gick runt i huset och visste inte vad jag skulle göra. Jag tittade mig omkring och gick in i Mikas rum. Hon kanske hade kommit in genom fönstret... Men nej det var hon inte. Jag fick panik och sprang mot Jacks hus, han kanske kunde hjälpa mig. Om inte kunde han i alla fall lugna mig (om du fattar.. Mhmmm). Jag bankade på dörren tills jag hörde någon komma. Dörren låstes upp och Jack kom ut. Jag kastade mig i hans famn och kysste honom. Tårarna började rinna och jag lutade mig bakåt och kramade honom hårt.
"Kim, vad är det?" frågade han oroligt och tog tag i mina axlar. Jag kunde inte prata utan grät bara tills jag knappt kunde se. "Mika..." stammade jag fram och kramade honom hårt. "Vad är det med Mika?" frågade han oroligt. Han drog med mig in till soffan och stängde dörren. Jag började skaka och grät floder. Nej jag grät hav! "Mamma!" ropade Jack och någon kom nerför trappan. "Herre gud! Vad har hänt?" frågade hon och sprang in i vardagsrummet. Hon la en filt om mig och satte sig bredvid Jack. "Mika.. Hon, hon sprang ut ur huset. Sen skrek hon och jag vet inte vart hon är!" stammade jag fram och grät av bara tanken på vem den mannen kunde vara. "Herre gud, Gustav!" ropade Mrs Brewer. Mikas pappa, Gustav, kom nerför trappan. "Nämen oj!" utbrast han när han såg mig i Jacks lugnande famn. "Vad har hänt?" frågade han chockat. Mrs Brewer skakade på huvudet. "Det gäller Mika, ring polisen" sa hon bara. Mr Enchantment blev vit i ansiktet och såg svimfärdig ut. that's all I got to say 3 dec, 2013 16:27 |
|
Borttagen
|
"Du är verkligen rädd för mig eller hur?" log han. "Nähä, det menar du inte?!" sa jag upprört och backade bakåt igen. Men han gick ett steg framåt. Han flinade och tog upp handen och satte på mig luvan och tittade på den. "Haha! Du är en anka!" skrattade han. Jag tittade stumt på honom. Han skakade på huvudet."Brukar du gå ikring i sånt?" frågade han och log. "Nej." mumlade jag bara och vände mig om. "Allvarligt... haha.... förlåt..." "För vad?" frågade jag och sneglade på honom. "För att jag skrattar. Jag brukar inte se folk med ankluvor." skrattade han. Jag flinade mot honom. "Kvack kvack!" skrattade jag. Vi skrattade en stund. Jag började frysa och darrade. "Vad hade du tänkt dig? Det snöar och du går i en ankpyjamas?" flinade han. "Jag hade tänkt sticka hem, men du tog med mig hit." suckade jag. 3 dec, 2013 19:22 |
|
Kola
Elev
|
Jag klarade inte synen av hennes oroliga pappa så jag gömde mig i Jacks beskyddande armar.
"Jack, jag är rädd" mumlade jag in i hans hår. "Schh, allt kommer bli bra" sa han lågt och kysste mig. Jag blev lugn av hans mjuka läppar mot mina. Jag lutade mig mot hans axel och blundade. Kommer allt att bli bra? Eller vad har egentligen hänt med Mika? Jag fick en hemsk bild av henne blodig på marken, djupt inne i skogen. Jag öppnade upp ögonen och ställde mig blixtsnabbt upp. "Något allvarligt kan ha hänt!" skrek jag och tog på mig mina skor. Mrs Brewer gick fram till mig och la armen om mig. "Kimberly, ingen går härifrån förrän detta är uträtt. Speciellt inte du, kidnapparen kanske kommer till ert hus. Det var väl där Mika försvann?" frågade hon snällt. Jag ryckte till när hon sa 'försvann'. Är Mika försvunnen? Borta? I värsta fall, död? Jag sköt genast bort tanken. Hon kan inte vara död. Det är omöjligt, försökte jag intala mig själv. Men jag visste mycket väl att den var fullt möjligt. that's all I got to say 3 dec, 2013 20:21 |
|
Borttagen
|
"Jaha... Du blev så himla skrämd." flinade han. "Jag vet jag var där. Men jag måste sticka hem... dom kanske undrar vart jag är..."mumlade jag. Han såg på mig. "Okej, men säg inte att det var jag som skrämde dig... alla kommer bli så himla sura då." blinkade han. Jag nickade bara och tittade mig omkring. "Det är för mörkt." mumlade jag. "mhm... Jag följer dig." sa han och visade vägen ut ur skogen. "Så håll käften om det." "Jaja! Bara du inte gör det igen." fnös jag. "Vem vet." flinade han och gick hem. Jag tittade mig omkring på gatan. Jag hörde syrener från polisen. *Shit... Vad har Colin gjort?* Polisen stannade hos pappas hus. Jag suckade och gömde mig bakom ett annat hus. Jag fick komma fram när polisen varit där en stund. 3 dec, 2013 20:42 |
|
Kola
Elev
|
Jag hörde sirener och Mrs Brewer glömde genast bort frågan hon ställt. Jag kramade Jack och kysste honom. Jag stannade kvar i hans armar när polisen kom in i huset. De pratade med Mikas pappa och Mrs Brewer medan jag och Jack fick vänta inne på hans rum. De påstod att de skulle tala om 'vuxna' saker.
"Jag måste vara med! Det är min syster!" skrek jag och Jack la sin arm runt mig. "Kim, kom nu" sa han lugnt. Hur fan kunde han vara så lugn? Min bästis kanske var död! Jag började gråta av bara tanken men följde ändå med Jack in på hans rum. Jag kröp upp på hans säng och la mig under täcket, jag skakade som fan. Jack la sig bredvid mig och lekte med mitt hår. Jag kände hur ögonlocken blev tunga men jag kunde inte somna nu. Jag suckade och vände mig mot Jack. Jag kröp så nära honom det gick och drog in hans doft. Det luktade hemma, tryggt. Jag suckade nöjt och gäspade. "Är du trött?" frågade Jack snällt och kysste min panna. Jag nickade slappt och blundade medan hans händer strök min rygg. Jag gömde mitt huvud i hans armar och somnade. Jag vaknade när klockan var halv ett, på natten. Jack hade somnat men jag hörde att poliserna var kvar i vardagsrummet. Någon kom in genom dörren. "Öhh... Hej" sa en tjejröst och Mikas pappa jublade. Mika. Mika har kommit hem. that's all I got to say 4 dec, 2013 20:31 |
|
Borttagen
|
Jag tittade upp mot himlen och flera snöflingor landade på min näsa. Jag lyssnade på hur polisen gick in i huset och pratade med min pappa. Jag hörde krisen. Egentligen ville jag bara springa där ifrån. Jag ville inte förklara vad som hänt. Jag kan inte säga att det var Colin... Jag måste ljuga. Och jag var säker på att Kim hade hört Colins höga skratt. Jag suckade djupt och försökte komma på en plan. Jag bestämde mig för att gå in, säga att jag inte kunde se hans ansikte för att det var så mörkt i skogen... och när han hörde polisen sprang han iväg. Jag nickade för mig själv. det borde funka... Jag gick bort från grannhuset och gick mot Jacks hus. Min mage gjorde ont. Jag dunkade på dörren och hörde röster. Jag öppnade och gick in i huset. Det var flera polismän som tittade på mig. Och där stod pappa med sprängfyllda ögon. "Öhh... hej." mumlade jag och gick in i huset. 4 dec, 2013 20:43 |
|
Kola
Elev
|
Jag hoppade över Jack... Men snubblade. Vi hamnade båda på golvet.
"Kim! Lugna dig, du behöver inte putta ner mig för att få plats" suckade han och ställde sig upp. Men han verkade också höra Mika för han blev tyst och pekade mot dörren. "Är det...?" han hann inte avsluta meningen för jag nickade och tog tag i hans arm och drog honom mot trappan. Jag sprang ner till Mika och kramade henne hårt. "Jag hatar dig! Hur fan kunde du skrämma mig så?!" skrek jag och slog henne på armen. Hårt. Mika stirrade på mig som om jag var en galning. "Chilla" mumlade hon. Nu tappade jag humöret, på riktigt. "Nu du" flämtade jag och skulle precis hoppa på henne (du vet hur) när Jack tog tag i min midja och drog mig bakåt. "Nej!" skrek jag och försökte komma ur hans grepp, men jag måste erkänna att det kändes bra att vara i hans armar. Mika backade skrämt bakåt och hennes pappa kom och kramade henne. "Pappa" mumlade hon och rodnade. Hennes pappa brydde sig inte dock... Jag stod kvar där hos Jack med ett hånleende på läpparna. Hon lipade åt mig och ryckte sig ur sin pappas grepp och gick mot mig och jag kramade henne, utan att slå henne den här gången... that's all I got to say 5 dec, 2013 15:07 |
|
Borttagen
|
Jag log bara men mitt leende försvann när Polisen kom mot mig och Kim släppte taget. "Hej, jag heter Robin. Jag skulle vilja veta vad som hände där ute?" frågade han och tog handen på min rygg och förde mig till vardagsrummet. Kim, Jack, min pappa och Mrs Brewer satte sig i soffan mittemot. Polisen tittade på mig. "Så, kan du förklara vad som hände?" frågade han. Jag var ganska bra på teater så jag kunde enkelt fälla en tår. "Det börjades med att jag sprang ut ur huset... Efter mitt och Kims lilla *gräl*..." började jag. "Och vad hände sedan?" frågade Polisen. Han lät stressad. "Ja, det var väldigt mörkt så jag kunde inte direkt se något, men när jag kom bort mot en lyktstolpe så tog någon tag i mig och drog med mig...." mumlade jag. Jag visste att jag inte kunde säga att det var Colin. " 'Mannen' drog med mig in i skogen så att jag inte kunde se hans ansikte...." mumlade jag igen. "Sedan stack han när han hörde sirenerna..." "Hände det något? Slog han dig?" frågade en annan polis. Dom här poliserna var galna... de andra poliserna som jag mött när JAG gjort något dum har i alla fall inte så bråttom och tvingar inte en att säga så många detaljer. "Det vill jag inte prata om..." suckade jag och tittade ner på mina knän. 5 dec, 2013 15:19 |
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > (prs mellan mig & luna_rav) Kickin it
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen