Krig, Påskägg & Lustigkurre (Privat)

- Jag satt i en fängelsehåla gumman, jag tänkte på mig och huruvida min kissblåsa skulle spricka eller inte, inte på hur naturligt det var att lyckas gräva hål ända upp till ditt kontor, till sin far på andra sidan fängelsehålan och till mig.

Jag skrattar till, otroligt nog. "Du är galen, Long. Det måste jag medge. Du är verkligen galen", skrattar jag och stannar sedan in Tornado.
"Behöver du verkligen inte tömma blåsan nu?" fortsätter jag skratta. Sedan hoppar jag av Tornados rygg och ser på Long.

- Jag är glad att det roar er! Ler jag lätt.
- Nej, min kissblåsa behöver inte tömmas.
Jag gäspar och stretchar lite på hästryggen.

"Hallå, där! Ner från Tornado om du ska hålla på sådär! Det är hemskt obekvämt för honom, plus så gör du honom orolig!" säger jag och drar ner honom istället genom att dra i hans ben.

- Ey! Ta det försiktigt! Flinar jag glatt. Jag hoppar försiktigt ner från Tornado och stretchar lite till. Sedan suckar jag kort och går fram till ett träd, där jag ristar in mina initialer.
- Mitt 67e träd!

"Va?" säger jag medan jag går mellan träden och letar efter det rätta trädet. Tillslut hittar jag det. Det är ett träd som är ihåligt och gömmer min mantel, eller, kåpa, kalla den var du vill. Fast, det är mer en kåpa.
Jag tar på mig den och går sedan tillbaka till Long, medan huvan uppe och allt.
"67e?" frågar jag.

- Ja. På alla ställen jag vart på resa på ristar jag in mina initialer, M.L, på ett träd. Jag har vart bortrest till 67 ställen

"Åh... Ett m... Är det den bokstaven den mystiske Longs namn börjar på... Det ska jag minnas", skrattar jag glatt. "Kom nu, nu fortsätter vi", säger jag sedan och svingar mig upp på Tornados rygg när jag kommer fram till honom.

Jag flinar.
- Mystiske Michael, det gillar jag!

"Åh! Där har vi till och med förnamnet! Det var som fan, jag måste ha gjort mig till en favorit i dina ögon", skrattar jag sedan. "Upp med dig nu, vi har en bit kvar. Hoppas du inte får ont i rumpan", tillägger jag sedan retsamt.