Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Niel och Isaac satt vid ett bord och pratade med ögonen. Resten av kvällen såg Niel inte en skymt av Mona.

Monas tur höll inte i sig länge. Det kom snart upp en äldre man som bjöd upp henne. Han verkade inte alls ha några problem med hennes klänning...
Tillslut slog klockan så mycket att par började försvinna ut i korridoren. Mannen ledde henne ut ur salen och mot hans rum. Mona sa inget, kämpade inte emot, hon skulle väl slippa det här i Niels hem i alla fall?
Timmar senare, kom hon ut ur mannens rum igen. Darrandes och hon försökte att inte gråta medan hon tog sig till sitt rum.

Niel sov lugnt i sitt rum och väcktes nästa morgon av Isaac. "NIEL! Mor sa att ni ska ge er idag! Jag kommer sakna dig så Niel! När jag kommer hem ska vi äta tårta eller hur?"
Niel nickade allvarligt och tog farväl av Isaac, innan han gick till Monas rum och knackade på.

Mona hade precis fått sova en liten stund och tagit ett bad för att mjuka upp kroppen då Niel knackade på. Hon skyndade sig att dra en rock runt sig och öppnade. "Godmorgon" mumlade hon. Hon hade fortfarande ont, men att inte få skiljas från Niel gjorde att allt kändes bättre.

Niel nickade. "Vi ska möta far i stallet om en timme." muttrade han och vände sig om för att gå.

Mona nickade. "Okej" mumlade hon. Hon stängde dörren och tog på sig den mest slitstarka och täckande klänningen hon ägde, en i mörkbrunt kliande tyg. Hon gick sedan ner till köket för en sista måltid på slottet. Hon åt upp snabbt och hämtade sedan sin väska och gick ut till stallet. Hon var tidig, men hon älskade stallet, ahon älskade hästar.

Niel åt frukost och kom senare till stallet, med sin far och mor. De tjafsade som vanligt, och nu var Niel tyst som vanligt. Då han såg Mona kände han sig enormt lättad.

Mona stod och smekte en häst över mulen då hon hörde steg och såg upp. Där kom Niel med sin familj...De hon nu skulle bo hos ett tag. Hon hoppades hans föräldrar var snälla människor.
"Ska vi åka sir?" frågade hon. Bäst att vara artig nu.

Niels far nickade och skrockade lätt då han satte sig på sitt sto. Mor hans fnyste surt och satte sig på sin häst, samtidigt som Niel satte sig på sin.
"Då beger vi oss då!" utropade Niels far och så gav de sig iväg.

Mona fick rida på en häst som kung Mourgon lånat ut. Hon red bredvid Niel då hon inte visste hur hans föräldrar var ännu. "Ligger ert hem långt borta sir?" frågade hon Niel och såg upp på honom.