Viktigt Bortglömda[SV]

O.O <--- my face ^^
HERREGUD.
DU ÄR ETT MIRAKEL AMAANDA!!
Jag älskar hur du skriver... asså... asså... Jag blir tårögd för att du skriver så himla vackert :"
Du skriver perfekta kompensationer och lägger in saker som personen gör på perfekta ställen :"
Som här:
”Hej”, säger jag tankspritt. Mina fingrar trevar längst de dammiga böckerna framför mig. ”Det är jag.”
Kommer inte på vad jag ska säga som är bra mer. Allt så så bra så♥
Åh, jag älskar din novell♥
Asså :"
TACK AMAANDA!! ♥
Kommer aldrig sluta läsa denna fantastiska novell♥

Vad bra du skriver! Känner mig fortfarande tjatig som inte kommer på en riktigt bra kommentar som gör din berättelse rättvisa men...
Du skriver jättebra!

SUPER!!! ♥♥♥

Tack så jättemycket allihopa! Jag skulle vilja svara på alla underbara kommentarer, men jag hinner inte just nu :C
Men ni ska veta att varje liten mening gör mig så sjukt glad! Jag dör typ varje gång ögat lyser rött och någon har skrivit här. Det är typ den bästa känslan ever. .___.
Det här är jag när jag får en ny kommentar:


Ett litet extra tack de som skriver lite vad de tyckte var bra, eller dåligt. Det är roligt och nyttigt att veta för mig (eftersom att jag själv verkligen inte har en aning X3 ♥ )

Tusen tack till er alla Ni gör min dag varje dag ♥

Nu har jag en fråga:

IDAG!! ♥

Okaay cikki As you wish:

9 augusti 2021, 18:55

Amy

PANG.
”Bonny!” Utbrister jag då den lilla husalfen visar sig. Hon hoppar klumpigt ner från den bäddade sängen där hon landade. ”Var har du varit?”
”På uppdrag”, piper Bonny och drar i sin ljusblåa klänning.
”Vadå för uppdrag?” Frågar jag. Bonny sväljer nervöst.
”Inget viktigt, ms”, svarar hon oskyldigt. ”Inget viktigt alls.”
”Berätta”, säger jag allvarligt. ”Du måste berätta, Bonny. Jag är din 'herre'”.
Husalfen fladdrar nervöst med öronen och knyter hårt nävarna för att motstå befallningen. Men hon har inget val, hon måste berätta. Bonny slappnar av i hela kroppen då hon inser det.
”Bonny var hos ms. Stone.”
”Ms Stone?” säger jag frågande. Jag rynkar pannan. ”Vem är det?”
”Ni kallar henne Ellie, ms.”
”Var du hos Ellie?” Säger jag förvånat. Det hade jag aldrig kunnat gissa mig till. Ellie hade gjort ganska klart för sig att hon inte var intresserad av allt det nya som låg i våra händer. Jag förstår mig inte på henne. Vem vill inte att Harry Potters värld ska finnas på riktigt?
”Vad gjorde du där?” Jag kan inte lägga ihop pusselbitarna. Hela grejen med att alfen stack iväg till Ellie utan att säga till, känns helt fel. Jag förstår inte vad som är så viktigt att hon bara... gick.
Bonny öppnar och stänger munnen några gånger i väntan på rätt ord. Tillslut finner hon dem:
”Bonny var hos ms. Stone och fikade.”
Jag tittar skeptiskt på henne utan att tro ett enda ord av den meningen. Bonny flackar lite med blicken. Ett bevis på att hon ljuger. Men hon kan inte ljuga. Hon måste lyda sin herre.
Jag känner mig besegrad. ”Okej.”
Bonny ler. Jag tror hon är nöjd.
”Jag borde nog ringa Isabella”, minns jag. ”Hon var orolig för dig.”
Alfen tittar snett på mig.
”Du kan hitta en gul bok som heter... 'Blodröd'”, säger jag då Bonny fortsätter betrakta mig efter att jag slagit in Isabellas nummer. De senaste dagarna har jag märkt hur desperat alfen verkligen är efter sysslor. Om jag ska vara ärlig så kan hon inte sitta still. Hon njuter verkligen av att kunna stå till tjänst. Till och med när det inte finns något att hjälpa till med envisas hon med att göra något. De sista timmarna har jag låtit henne göra jobb som är helt omöjliga att slutföra. Det dödar tid. Fast nackdelen är att hon blir ledsen då hon inte kan hitta det jag önskar. Men då plåstrar jag om hennes mentala sår genom att hitta på något nytt hon kan hjälpa till med. Än så länge har jag inte kommit på någon bättre lösning.
”Hej?” Jag har nästan glömt bort att jag ringt upp henne.
”Hej, Isabella”, säger jag och trycker den platta mobilen närmare örat. ”Det är Amy.”
”Jaha, du”, säger hon och sänker sedan rösten. ”Har du hittat henne?”
”Ja”, säger jag lågt. Som en spegling av Isabellas egna låga tonfall.
”Var var hon?” Frågar hon. Jag ser hur Bonny koncentrerat sätter tillbaka böcker som hon tittat igenom. Jag förstår inte hur hon orkar.
”Hon sa att hon var och fikade hos Ellie”, svarar jag.
Isabella fnyser. ”Säkert.” Sedan verkar hon förstå innebörden av orden. ”Vänta... var hon hos Ellie?”
”Ja.” Jag sätter mig ner på sängen och lägger en hårslinga bakom örat. ”Tydligen.”
”Hon ljuger”, konstaterar hon.
Jag sänker rösten och kontrollerar att Bonny är upptagen nog att inte höra vad jag säger. ”Hon kan inte ljuga. Det är omöjligt. Hon måste lyda sin 'herre.'”
”Ellie skulle aldrig fika med alfen. Som jag sa, hon ljuger.”
”Det kan hon inte.”
Hon suckar trött i luren. ”Vad skulle hon hos Ellie att göra?”
”Jag vet inte”, säger jag. ”Men det ska vi ta reda på.

SUPER, som vanligt. ♥♥♥♥♥♥♥♥

Superbra!!! Jag har fått leta i texten länge för att hitta detta:
”Du kan hitta en gul bok som heter... 'Blodröd'”, säger jag då Bonny fortsätter betrakta mig efter att jag slagit in Isabellas nummer. De senaste dagarna har jag märkt hur desperat alfen verkligen är efter sysslor.

Senaste dagarna? Hon kom väll precis?
Om jag missförstått skulle jag bli tacksam om du förklarar, förlåt om jag är petig.

Bara så du vet, detta är den bästa FF jag någonsin läst!!!

Bullen1:
Tack för att du var så uppmärksam!

Det jag tänkte i det stycket var att Bonny bott hos Amy enda sedan händelserna i parken. Så då har hon hunnit vara där i några dagarna.
Jag tror det blir så? Fast jag vet inte xD

Tack igen C:

Har letat efter fel överallt men kan inte hitta något förutom det Bullen1 sade. Har verkligen inte tid att skriva en lång kommentar om allt som var bra. Kommer ha tid sen, eller möjligtvis imorgon. Kram!