Rolla. Nu. Spenc. >:3

Shinas förargade rop väckte mig
och jag flög upp med att sinnen
på helspän. "Vad är det? Är det
någon här?" ropade jag panikslaget
och svängde runt, sökandes
efter möjliga angripare.

Jag vände mig snabbt mot Wounded och sa lugnande:
"Nej, nej, förlåt. Det var bara jag."
Sedan såg jag över på Miranda, vars blick glidit neråt i marken. Hon satt tyst.

[Förlåt för att det här blev kort. xD]

(Gör inget c: )

"Åh, okej", svarade jag och
lugnade ned mig. Sedan lade
jag en tass bakom Shina och
föste henne mot mig. "Hur är
det med din vän?" viskade
jag lågt intill Shinas öra.

Jag skulle just svara då Miranda reste sig upp.
"Jag ska bara kolla läget", sa hon utan ögonkontakt och stegade där ifrån med pilbågen i handen. Hon hade nog inte hört vad Wounded sagt.
"Hon sa att jag skulle börja öva eld-bändning", förklarade jag då Miranda var utom synhåll, "Ifall hon inte skulle vara kvar och hjälpa mig, ville hon att jag skulle klara av att slåss på egen hand. Hon kanske planerar att ge sig av?"

"Nu? När skogen är full av
soldater som kan hennes
ansikte utan och innan?
Vart skulle hon ta vägen?"
sade jag lågt och kliade mig
mjukt i ljumsken där ärret
hade läkt och knappt syntes längre.

"Jag vet inte när", svarade jag, "Men tycker du att det är en bra idé? För i så fall kan du hjälpa mig."

[I knoow, väldigt kort. :<]

"Hon borde inte gå...",
mumlade jag för mig
själv och suckade tungt.

(Jag med )

"Men tycker du det är bra ifall jag lär mig att kontrollera eld?" undrade jag.
Men plötsligt hörde jag ett konstigt ljud. Jag hade inte hört något liknande innan, men det var ett gurglande ljud. Sedan lade jag märke till släpanda fotsteg och jag reste mig upp på fötter för att kolla läget.
"Wounded!" skrek jag förtvivlat och pekade mot en man. Han drog sig fram över marken med tunga fötter, kläderna var slitna och smutsiga och håret hängde i långa stripor. Ögonen var ofokuserade och onärvarande och en äcklig sörja rann ur mungipan.

(Får mig att tänka på Vargbröder 2 )

"Vad i...?" utbrast jag förskräckt
och ställde mig mellan Shina och
den sjuke mannen. "Vem är du
och vad tusan är fel med dig?"
ropade jag och synade mannens
smutsiga gestalt.

(Whoops. c3 Men något fick ju hända. )

Mannen föll till marken efter att vinglat till och jag såg oroligt upp på Wounded. Jag gick fram och ställde mig jämsides med henne för att se honom bättre.
"Jag känner inte igen honom från vår by. Han borde vara någon slags ensamvarg. Eller kanske... från ett annat land?" sa jag fundersamt.