prs mellan Isse Weasly och Ida Ginny lovegood

(så du är inte Avataren?)
Jag tittar på handen och väntar på att något ska hända.

(Nä, jag är bara en JÄTTESKICKLIG vattenbändare. Nu ska en jordbändare vara avataren.)
Jag pustar ut och frågar.
-Ska vi å hem till dig, jag orkar inte med dem här människorna!

(oki doki)
-Nja jag vet inte riktigt börjar jag men jag kan inte säga varför vi inte kan gå hem till mig.

-Varför inte?

Tja jag kan ju inte dölja mitt hem för henne för evigt tänker jag.
-Visst vi går hem till mig men på vägen kan vi väll stanna och kolla en grej säger jag till sist?

-Självklart säger jag nöjt och vi börjar gå iväg.

Vi går tysta ett tag innan jag öppnar munnen för att säga något.
-Jo äh asså förvänta dig inte att det är något speciellt ställe jag bor på,vi bor i ett av dom fattigare kvarteren säger jag. Jag vågar inte möta hennes blick

-Självklart!
Säger jag förstående.

När jag hör hennes reaktion vågar jag titta upp och möta hennes blick.

Hon ser förvånad ut ser jag men ignorerar det.

-Vad var det vi skulle göra på vägen?
Frågar jag.