Hunger Games (Rollspel)

nej

jag gick omkring. varför leva och få skuldkänslor. plötsligt kom något farandes mot mig. en pil, det var nog det sista jag hann se. jag trillade. det var såhär det kändes att dö. inte alls farligt.

(Hon blir ett spöke som ska hjälpa distrikt 4s andra tävlande om det går bra?)

Sonya satte sig ner på marken och kröp ihop till en liten boll. Hennes mage kurrade men hon ignorerade hungern. Det började sakta mörkna och hon hoppades att det inte skulle bli kallare. Hon hade redan börjat frysa. Hon låg så på marken i över en timme innan hin äntligen lyckades somna.

Lily Abbott

Du kan inte vara ett spöke. Det blir bara helt konstigt. Det har ingenting med The Hunger Games att göra eftersom det inte finns några spöken med. Jag vet inte vad alla andra tycker att det enda sättet för din karaktär att vara ett spöke är om det är en mutt.

ok, förlåt.

Spencer
"Jättebra" säger jag och tittar mot grottan. "Min flaska är redan full" jag tittar på bort mot grottan igen och hoppar ner med mina gjejer. Jag hör saga spänna en pil. Det lätet kunde jag inte missa. "Saga!?" nästan skriker jag. När jag vänder mig om pustar jag ut. Det var inte sara... Det var My, från distrikt fyra som föll till marken. Med en pil rakt i hjärtat. Jag tittar på Saga. "Snyggt skott..." säger jag oberoende och börjar gå mot grottan.

(( Lily Abbott du får nog vara en mutt! Men du kan vara en mutt som hjälper D4 annars så ändrar jag att du är död och du fortsätter bara som vanligt! ))

Jag vänder blicken åt Spencer som roppar åt mig, jag ser att det inte var något och gick mot honom. Jag tar alla mina saker och går in i grottan, jag lägger ner sakerna på marken och sätter mi9g ned. Jag tittar på Spencer, det känns som en evighet men jag kan inte sluta att titta på honom!

Spencer
Jag ler stort. "Det här är helt perfekt" säger jag glatt. Jag vågade inte ens tänka på att bara en av oss kunde stå som segrare. Den tanken ruskade jag åter och åter igen bort. "Jag tror att vi får äta fisken rå. En eld i detta läge och vi är så gott som döda. " jag sätter mig bredvid Saga och bara tittar på henne. "Imorgon går vi till hornet och letar efter go saker, okej?" jag tar upp fisken och nryter den i två delar. Jag räcker över den ena till Saga. Den andra tar jag ut benen ur och äter långsamt små, små tuggor medan jag tittar när ljuset sänks mer och mer...

Jag fortsätter att titta på Spencer och nickar åt allt han säger. " tack" mummlar jag helt försjunken i Spencer. Jag tar emot fisken och börjar äta samtidigt jag tittar på Spencer. Jag visste att allt hade gått fort och jag visste inte om han hade samma känslor för mig men jag hoppade närmre Spencer. Jag åt upp den råa fisken och satt nästan 10 cm ifrån Spencers huvud. Jag sjönk i hans ögon.

((Jag har jättemycket att göra och så så att jag inte hinner med detta rollspel så jag hoppar nog ur! ))