Gör man vad som helst för kärleken?

tack så mkt ♥ ♥ bara för att ni är så söta kankse ni får ett kapitel till senare ^^

Du är bääst!! (Nästan iaf xD)

Haha jag är bäst haha skall se om jag har tid ^^

OMG du skriver verkligen as bra, jag vil veta mer om henne och jag vill verkligen veta om hon får tillbaka den som Draco tagit

Jag älskar verkligen at tläsa din FF du skriver så levande och du fångar en verkligen

Jag älskar att läsa din FF, den får mig verkligen att tänka till, jag undrar om det är värt att utsätta sig för allt det här för en person som man inte vet lever eller är dö. jag vill veta vem han är!! jätte bra skrivet

meer sneela

det är lite tanken me jag gillar och skriva tezter där folk tänker till ^^

tack för alla söta kommentarer ♥ o jag skall se om jag kan skriva mer snart ^^

så där mina kära läsare här har ni ännu ett kapitel och jag måste säga att jag är sjukt grymt nöjd med det här så jag hoppas ni gillar det, annars >_> haha nje jag skoja bara xD

Hon satt på ett café med Jezebel och hon log svagt mot honom, hon älskade stunderna då de bara kunde vara hon och han.
”Vad får det lov att vara?” frågade en välbekant röst och hon vände sig om och såg Hanna Abbot stå där, de hade gått i samma årskurs, Hanna förvisso i Hufflepuff och hon i Gryffindor, men de hade ändå pratat. Hanna såg förskräckt på henne när hon upptäckte vem hon var
”Förlåt härskarinna, jag borde inte tilltalat dig så” sa Hanna och bugade och hon suckade
”Vi vill ha två bita äpplepaj och två honungsöl” sa hon och Hanna nickade och försvann illa kvickt och Jezebel såg på henne, och hon slöt ögonen innan hon såg på honom
”Jag är dödsätare, och jag har högre ställning än Hanna, det har jag väll min far att tacka för” sa hon kallt och Jezebel kramade hennes hand
”Men du har inget märke?” sa han frågande och hon förstod att han började lära sig hur allt med Voldemort och hans samhälle fungerade
”Nej, min far hindrade dem att ge mig det. De litar väll på mig ändå. Jag är i alla fall tacksam för det, de är inte särskilt vackert” sa hon och såg på honom ”jag måste ju ändå besöka Voldemort så han vet vad jag planerar i vilket fall som helst” sa hon
”Jag önskar du slapp se honom” sa Jezebel
”Ja jag med i alla fall under omständigheterna jag är där” sa hon och tänkte på att det alltid var Draco som skickade henne. Hanna kom nervöst tillbaka med maten och försvann sen snart igen
”Är de alltid så rädda för dig?” frågade Jezebel
”Ja, de var därför jag var så förvånad över att du inte ryggade tillbaka när jag presenterade mig.” sa hon
”Jag såg dig för den du var och det gör jag fortfarande” sa han uppriktigt och tog en tugga av pajen. Hon var glad för det, hon var glad att hon hade en vän, det var allt hon begärde någon som kunde hjälpa henne att hålla sig kvar i livet. Hon önskade bara hon kunde berätta för Jezebel om honom. De åt upp och la sen lite pengar på bordet, egentligen hade hon inte behövt betala men hon ville vara vänlig mot Hanna. De gick tillbaka mot lägenheten och solen höll på att gå ner och hon huttrade till, vintern var på väg
”Här, ta min kappa” sa Jezebel och tog av sig den svarta kappan och hon tog på sig den
”Tack, du är en ängel” sa hon uppriktigt och han log till svar, men ibland behövdes inga ord för att säga något. De kom tillbaka till lägenheten och hon låste upp och de klev in i värmen och hon satte sig i fönstret och tog upp en bok och började läsa, hon visste hur den slutade men den var lika bra för det. Hon hörde Jezebel försvinna in på sitt rum och hon såg på orden i boken, de verkade leva, de hade en egen berättelse, hon hörde att Jezebel kom tillbaka strax
”Jag har velat göra en sak ett bra tag nu” sa han och hon sänkte boken och såg på honom och han gick mot henne och först var hon rädd att han skulle slå henne men slaget kom aldrig istället nuddade hans läppar hennes och hon tappade boken på golvet i ren förvåning men sen slog hon armarna runt honom och besvarade kyssen. Hon hade tänkt på hur det skulle vara att kyssa honom, hur det skulle vara att ha honom nära på det sättet, om de kunnat bli hon och han. Hela hennes värld snurrade och även fast kyssen inte var lång kändes den som en evighet. Jezebel såg på henne och log
”Du borde gjort det tidigare” sa hon och drog honom tills sig igen och kysste honom passionerat och han höll om henne, de var inte längre två utan en

Varför i hela h-vete har jag inga tummar kvar TwT aja ♥ ♥ tummar imorn alltså om 20 minuter ungefär.

vad glad jag blir jag var verkligen nöjd med kapitlet och nu har jag entligen fått ihop dem jag är helt yper här xD