När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

- Du kunde inte valt ett bättre offer, sa Xenia och kände hämden inom sig, nu skulle han få tillbaka det han hade gjort henne.
De börjafe gå mot hanns kontor.

"nej jag vet, jag är bra på att välja offer" sa Fai och log ros och stannade utanför kontoret och det var tyst, alltså tomt
"vi väntar tills han är på rummet" sa Fai och de gömde sig i det tomma klassrummet mitt i mot

Xenia höll örat mot dörren men såg sen på Fai.
- Fai, tycker du jag är ful?, svara ärligt, sa hon alvarligt och såg på honom.

Fai stelnade till och bara stirrade på Xenia. Han hade aldrig tänkt på henne som verken vacker eller ful. Han la huvudet på sned och betraktade henne en stund och skakade på huvudet
"nej det gör jag inte. Varför undrade du det helt plötsligt?" sa han undrande

- Nej, inget egentligen, sa hon undvikande och såg på honom och log.
- Tack Fai, för att du säger det, sa Xenia och log svagt.

Fai såg att Xenia dolde något "är du säker?" sa han undrande, han ville inte att Xenia skulle må dåligt. Men sen log han "alltid" svarade han leende och hörde någon i korridoren

Xenia skakade på huvudet.
- Nej, det är lugnt, sa hon lätt hon ville inte berätta för honom var det var.
Hon hörde stegen och flinade.
- Skavi skrida till verket då, herre?, sa hon glatt.

Fai gav henne en genomträngande blick men sa inget. Han berättade inte för henne heller så han var inte rätt person att tvinga henne att säga något. Han reste sig upp och log
"självklart, efter dig My lady" sa han och bugade och de gick ut genom dörren

Xenia undvek Fais blick och de gick ut i korridoren.
Hon hörde Trevor stöka till där inne och kände hettan efter slaget, nu skulle han allt få igen.

Fai såg på Xenia och log lite innan han tog stinkbomberna och såg på dem och öppnade sen dörren och kastade in bomberna och drog med sig Xenia in i det tomma klassrummet och hörde Travor komma ut ur klassrummet och svor