(PM)Jag hatar din blotta existens

Jean
"Vakna!" Jean hör en röst som genom en dimma och känner hur någon ruskar på honom men han vill inte. Han vill inte lämna det varma och mjuka ställe där han ligger just nu.
"Vakna vakna vakna!" Fortsätter rösten och Jean öppnar motvilligt ögonen.
"Varför'å?" Frågar han sömndrucket när han tittar upp i Jess' brett leende ansikte.
"Därför att det är julafton dummer", skrattar Jess och Jean reser sig surt upp.
"Jag är ingen dummer!" Protesterar han samtidigt som han snabbt byter om från pyjamas till vanliga kläder. Han ser att Jess har satt på sig sin finkjol men det var hennes problem. Han tänkte inte klä upp sig nu när de bara skulle vara hemma.

När Jean kommer ner i köket tillsammans med Jess har farmor redan börjat med matlagningen. Den riktiga julen började inte förrän senare på kvällen. När maten var färdig och det var så pass mörkt ute att man kunde tända alla de ljus som redan nu stod utplacerade i väntan på att tändas. Farmor måste ha gjort klart allt det här igår kväll och Jean sneglar skamset mot julkrubban. Upptäckten chockar honom.
"Farmor! Farmor! Josef är hel igen", nästan skriker Jean samtidigt som han skyndar fram till farmor. Vad? Skrattar hon?
"Jag är en häxa vet du Jean. Har du inte lärt dig Reparo än? Trollformeln som lagar saker?" Undrar farmor samtidigt som hon vänder sig mot hjortfilén som hon håller på att steka i olivolja och vitlök. Jean skakar på huvudet men det är Jess som svarar.
"Nej, men vi har lärt oss andra trollformler. Vi kan tända alla ljusen själva nu", berättar Jess entusiastiskt och farmor skrattar igen.
"Gör ni det, men vänta tills det blir mörkt", säger hon utan att lyfta blicken från spisen. "Tårtan står förresten på bordet, tror ni att ni kan samsas så pass att ni kan garnera den?"
Jean hör piken i det farmor säger och tittar ner i golvet. Det som hade hänt skulle inte bli glömt. Inte på länge i alla fall.

"Hur gör man för att utföra trollformeln Reparo?" Undrar Jean senare på dagen. Det är sent på eftermiddagen och all mat, som nu är färdiglagad, står bara och väntar på att få bli uppäten. Eller uppvärmd som den måste bli först.
"Varför vill du veta det?" Frågar farmor förvånat där hon sitter i en fåtölj och broderar.
"För att jag också vill kunna laga saker som jag har haft sönder", säger Jean. Egentligen hade det ingenting med det att göra, Jean tycker bara om att lära sig nya saker.
"Vaddå, har du haft sönder något eller?" Undrar Jess som sitter vid krubban och leker med djuren och som tydligen har bestämt sig för att lägga sig i.
"Nej, men om jag gör det så måste jag kunna laga det", säger Jean och skjuter fram underläppen i en envis min.
"Så så, sluta bråka nu det är en enkel rörelse, du bara sveper med staven över det du vill laga", säger farmor och granskar sitt broderi.
"Ska du inte visa hur man gör?" Frågar Jess förvånat och farmor lyfter leende på huvudet.
"Vi gör så här: om ni båda har lyckats med Reparo innan lovets näst sista dag lovar jag att jag ska ge er en överraskning. Låter det bra?" Jess och Jean nickar. Jo, det lät bra. "Och en sak till! Ni får inte slå sönder mina saker för att öva! Förresten Jessica, skulle inte du visa att du kunde tända ljusen? I så fall kan du göra det nu"
Jess reser sig ivrigt upp och efter några sekunders funderande gör Jean samma sak.
"Jag vill också visa", säger han och tar fram sin trollstav.

Super

Säger desamma: SUPER

Och där dök Reparo upp ;D

Kan inte bli så mycket bättre än det här. Och kapitlena är lååånga! *Glädjedans*

Jättebra skrivet!
Lite nyfiken bara: Får de trolla utanför skolan?
Annars helt totally awsome!

så himla bra
give me more *peka med trollstav på Matizze*

Väldigt braa!♥

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Nope, inte egentligen men eftersom spårmärket( vad jag kommer ihåg) bara spårar platsen som magin har gjorts på så antar man att det är en myndig person som har utfört magin om magin utförs i en myndig häxas eller trollkarls hus, även om det finns omyndiga magiker där. Man tycker alltså att den myndiga magikern själv ska ansvara för att den omyndiga personen sköter sig. ^^


Ahh inte trollstaven! *ta skydd i ett hörn. Upptäcka att ett hörn kanske inte var det bästa gömstället och springa mot ett närbeläget fönster. Hoppa ut genom fönstret och gömma mig i en buske*
---------------------------------
Jess
"God morgon flickor!" Ropar sjuksyster Julie ungefär samtidigt som hon slår upp dörren till sovsalen och Jess är inte den enda som skräckslaget hoppar till. Hon höll just på att plocka ihop de böcker som hon skulle ha med sig idag, samtidigt som hon försökte kränga på sig knästrumporna.
"Förlåt om jag skrämde er, men eftersom jag behöver prata med alla av er tänkte jag att det var bäst att komma nu", ursäktar sig Julie och Jess låtsas få problem med sin strumpa som en ursäkt för att vända sig om och titta längre in i sovsalen. Reaktionerna var blandade: några tjejer höll ena handen för hjärtat och andades häftigt, några skylde sig diskret med sina kläder som de inte hade hunnit sätta på sig än, och Nadine blängde surt och en aning uttråkat på Julie. Jess sväljer hårt och tittar snabbt bort. Hon hoppas att Nadine inte hade sett att hon hade tittat på henne.
Julie harklar sig lätt innan hon fortsätter. "Ni går nu tredje året här på Beauxbatonsakademin och vi har kommit in i slutet av september. Alla av er här inne borde vara tretton år nu, har jag rätt?" Några tjejer nickar svagt eller mumlar instämmande annars är det knäpptyst i salen. "Hur som helst så är tonåren ingen dans på rosor, många frågor och få svar, hemska depressioner och gud vet allt. Som sjuksyster på den här akademin är det jag som har hand om alla skador ni får, och jag ville bara upplysa er om att det inte bara är de kroppsliga. Om ni någon gång känner att ni behöver prata så tveka inte att söka upp mig, och gör det helst innan det är för sent!"

Jess sträcker försiktigt, och så omärkligt hon kan, ut sin arm för att försöka nå tillbringaren med flädersaft. Hon tycker att den står onödigt långt bort. Ett svagt klirr hörs när Jess naglar och fingertoppar slår i keramikkruset med flädersaft och hon biter sig i kinden när Nadine vänder sig mot henne och ger henne en elak blick. Ajdå...
"Oj, ville du ha något att dricka Catterholt?" Undrar hon lent och lyfter upp keramikkruset. Jess sitter tyst.
"Hallå där! Du kan väl prata med oss Catterholt? Eller har du blivit stum?" Hånar Elise. Jess svarar inte nu heller utan tittar ner i den slitna bordsskivan.
"Tycker ni inte att hennes mat ser en aning... torr ut?" Frågar Nadine tjejerna med ett snett leende. De nickar förväntansfullt och Jess sväljer. Om tio minuter började hennes lektion och hon hade inte tid att ta ny mat. Hon hade knappt tid att äta den smörgås som hon hade tagit åt sig. Dessutom så såg det ut som om maten höll på att plockas undan nu...
"Stackars Catterholt! Vi vill ju inte att du ska få magsår av all den torra maten. Här, låt mig hjälpa dig", säger Nadine i en generös ton ungefär samtidigt som hon tar tag i Jess' assiett med smörgåsen och häller all flädersaft som finns kvar i kruset över den. Saften rinner ner längs kanterna och Nadine skyndar sig att hålla assietten över Jess knän samtidigt som hon tar en hand och geggar ihop det uppblötta brödet till en kornig gröt. Med ett hånfullt leende ställer Nadine ner assietten framför Jess igen och torkar av sin kladdiga hand på Jess ärm.
Jess vet inte om hon ska skratta eller gråta, men hon vet att hon måste gå till sin lektion nu, trots att hon var kladdig. Hon hann inte byta om och hade inte lärt sig hur man tvättade av sina kläder med magi än. Jess gör en ansats att resa sig men stelnar till när en hand lägger sig på hennes axel och trycker ner henne i stolen igen.
"Men vad är det här? Ska du inte äta upp? Nu när Nadine har varit så snäll och hjälpt dig så att du inte får magsår, var inte så jävla otacksam!" Från att ha gått från ett farligt lent tonfall slutar det som Elise säger i en fräsning. Assietten med smörgåsgröten lyfts upp och Jess kniper ihop ögonen och munnen.
Sploffs! En känsla av obehag far genom Jess när hennes ansikte täcks av en kall gegga och hon känner hur assietten smetar ut det över kinderna och hur omilda händer gnuggar in sörjan i hårbottnen. Jess reser sig häftigt upp och slår undan alla händer samtidigt som hon brottar sig framåt och ut. Hon hör de hånfulla skratten bakom sig när hon rusar ut från matsalen. Hon vet inte vart hon ska. Ut. Bort.

Ååååh! Så. Jefla. Bra!
Jag älskar dig för att du skriver det här.

En fråga bara:
Får jag hoppa in i FFn och ge Nadine + co rejäla smällar på käften? Snälla? Jag ber dig?