(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

"Ja, se om han vet något sätt han kan fly på utan att de kommer efter oss" sa Julian och log smått han med. Han tänkte hjälpa till så gott det gick, han kände sig en aning skyldig för att ha låtit Adam göra så mycket.

Adam log och såg ner mot Arvid han verkade tvingas till att läsa vad det nu var han läste
" de nya medecinerna är snart klara att testas du kommer snart få äran att testa dom sa en av läkarna till Arvid han försökte inte visa sig räd utan fortsatte att läsa

Julian rotade fram en knölig liten pappersbit ur fickan. "Har du en penna?" frågade han Adam.
Alice sov snart, lugnt och stilla, även om hon kved till ltie då och då.

Adam tog fram en penna ur fickan och gav Julian den han såg på Arvid och märkte att han verkade rädd
Alva höll om alice och lugnade ner henne hon visste att hon inte var adam men hon kunde lugna folk lika bra

Julian tog emot pennan och klottrade snabbt dit ett meddelande där det stod: Vi vill rädda dig, vet du något sätt som vi kan göra det utan att de kommer efter oss?.
Alice lugnade ner sig smått men kved fortfarande. "Adam..." mumlade hon i sömnen.

Adam tog lappen och öppnade försiktig fönsteret utan att det lät han skickade snabbt ner lappen genom fönsteret. Arvid tog lappen som landade på boken och läste snabbt han hittade en liten penna och skrev svar " Nej det finns inget sätt " han såg i ögon vrån om det var någon som märkte honom han skickade snabbt upp lappen till Adam

Julian tog emot lappen och läste. "Vi kan inte riskera det då..." sa han tyst. "Vi kanske skulle kunna fly, men tjejerna...de skulle hinna upp de och döda de....". Och det ville inte Julian, han visste att Adam tyckte om Alice.

Arvid lyckades komma åt en pappersbit på skrivbordet han skrev snabbt " Snälla fly utan mig jag lovade att stanna här då skadar de inte er" han räkte snabbt upp lappen Adam tog lappen efter det så kom en läkare och drog med arvid till båren

Julian tog snabbt lappen ifrån Adam och läste. "Han säger det själv, vi kan inte rädda honom, kom, vi ser om vi kan hitta något att äta och går tillbaka till tjejerna".

ja det gör vi och sen ser vi om vi kan prata med arvid ikväll sa adam och ser hur arvid spänds fast på båren
snälla inga sprutor bad arvid och ser bedjande pä sin pappa