Välkommen till eEn gratis, svensk Harry Potter-community

F5

Skriva av sig-tråden

Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden

1 2 3 ... 1685 1686 1687 ... 2301 2302 2303
Användare Inlägg
Borttagen

Avatar


Älskar att sjunga och att få höra att man är dålig på det är inte en bra början. Typiskt

22 maj, 2015 18:55

Chaemy
Elev

Avatar


Jag lider av smärtan. Huvudvärk från helvetet.
Och så började magen krångla också.
Jag kan inte följa med min kusin i morgon om jag fortsätter må såhär dåligt. Jag blir stressad pågrund av det.

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fcdn3.cdnme.se%2F4452636%2F8-3%2F2015-04-13-2056_552c11619606ee5f71929eee.jpg

22 maj, 2015 21:40

TheFifthMarauder
Elev

Avatar


Spoiler:
Tryck här för att visa!Ni klappade mig på ryggen för att se vart kniven skulle sitta bäst antar jag.

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fmedia1.tenor.com%2Fimages%2F67dcd4f518da94315bcdbe6cd2509b24%2Ftenor.gif%3Fitemid%3D9279187

23 maj, 2015 23:24

Borttagen

Avatar


Spoiler:
Tryck här för att visa!När allt kommer omkring, misstänker jag att jag förmodligen skulle vara missnöjd och besviken hur jag än såg ut och vilken kropp jag än bebodde. Jag tror att jag har insett vari mitt problem ligger..: Jag vill inte vara bunden. Till det här, simpla..

Skrämmande, hämmande, kvävande..

24 maj, 2015 01:16

Borttagen

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Spoiler:
Tryck här för att visa!När allt kommer omkring, misstänker jag att jag förmodligen skulle vara missnöjd och besviken hur jag än såg ut och vilken kropp jag än bebodde. Jag tror att jag har insett vari mitt problem ligger..: Jag vill inte vara bunden. Till det här, simpla..

Skrämmande, hämmande, kvävande..


Ibland tänker jag att jag bara ska sätta mig på första bästa tåg till något ställe jag aldrig varit på, och när jag varit där bara fortsätta vidare. Aldrig stå stilla, alltid vara i rörelse. Inget fast hem, ingen trygghet, bara vandringslust, hela världen blir mitt hem. Överallt och ingenstans. Med all osäkerhet och alla svårigheter det innebär, men också den totala friheten av att ingenting äger mig. Det är både min största utmaning att släppa taget och samtidigt känns det alltmer som något jag behöver. Jag är livrädd och exalterad samtidigt, jag hatälskar den hisnande känslan av att falla.

Det mundana definierar inte dig. Jag vet hur fjättrad du är här, i den här civiliserade stålformen som kallas samhälle och vardag, norm och vanlighet. Men den här buren är inte vem du egentligen är. Jag kan inte bryta upp stålstängerna som håller dig fast, men jag kan springa genom skogen om natten med dig och jag kan finnas här som en påminnelse om att du inte är ensam.

24 maj, 2015 01:28

Borttagen

Avatar


Kintsugi Tack för att du tog dig tid att läsa och svara! ♥

24 maj, 2015 08:55

Chaemy
Elev

Avatar


Angår självskada, kan vara triggande.
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag bråkar med familjen igen. Självklart blir jag väldigt arg. Så när jag plockade ut diskmaskinen helt mot min vilja hann tanken om att skära ett snitt i armen med den stora kökskniven vandra lite för långt i min hjärna än vanligt. Jag skadar bara mig själv när jag är arg. Aldrig när jag har ångest eller nåt. Varför skulle jag skada mig själv som det ändå är så synd om, liksom? Men när jag är arg så kan jag ta ut ilskan på lite vem som helst, och om jag gör det på mig själv blir konsekvenserna ändå inte så stora.


Och så har jag blivit hypokondrisk igen och tror att jag har en livsfarlig sjukdom och kommer dö eftersom att jag har små muskelryckningar ibland.

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fcdn3.cdnme.se%2F4452636%2F8-3%2F2015-04-13-2056_552c11619606ee5f71929eee.jpg

24 maj, 2015 19:00

Borttagen

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Skrivet av Borttagen:
Spoiler:
Tryck här för att visa!När allt kommer omkring, misstänker jag att jag förmodligen skulle vara missnöjd och besviken hur jag än såg ut och vilken kropp jag än bebodde. Jag tror att jag har insett vari mitt problem ligger..: Jag vill inte vara bunden. Till det här, simpla..

Skrämmande, hämmande, kvävande..


Ibland tänker jag att jag bara ska sätta mig på första bästa tåg till något ställe jag aldrig varit på, och när jag varit där bara fortsätta vidare. Aldrig stå stilla, alltid vara i rörelse. Inget fast hem, ingen trygghet, bara vandringslust, hela världen blir mitt hem. Överallt och ingenstans. Med all osäkerhet och alla svårigheter det innebär, men också den totala friheten av att ingenting äger mig. Det är både min största utmaning att släppa taget och samtidigt känns det alltmer som något jag behöver. Jag är livrädd och exalterad samtidigt, jag hatälskar den hisnande känslan av att falla.

Det mundana definierar inte dig. Jag vet hur fjättrad du är här, i den här civiliserade stålformen som kallas samhälle och vardag, norm och vanlighet. Men den här buren är inte vem du egentligen är. Jag kan inte bryta upp stålstängerna som håller dig fast, men jag kan springa genom skogen om natten med dig och jag kan finnas här som en påminnelse om att du inte är ensam.



Att vara på konstant resande fot är något som lockat mig sedan barnsben. Jag skulle inte tveka en sekund på att sälja allt jag äger, ta med mig familjen och bara dra, långt åt helvete bort härifrån.. Inte tillhöra något - varken land, samhälle eller kön.

Spoiler:
Tryck här för att visa!Tack, förresten.. fina, vackra du.
De senaste dagarna har varit ett mentalt helvete och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill bara få vara någonstans ensam, på egen hand, för att försöka reda ut saker och ting. Ska fråga min mor om hon kan hjälpa mannen med dottern ett par dagar. Jag måste ut, till skogs - stanna under stjärnorna, åtminstone för en natt.

Förlåt mig för att jag inte svarat på ditt sms ännu. Har försökt flera gånger men det blir bara ett enda stort trassel av ord, och även om jag skulle ringa, så skulle jag ändå inte kunna säga allt jag vill ha sagt inför sårbara öron - och med darrande röst som bryts i kalla toner.

Ge mig en dag.

25 maj, 2015 13:55

Borttagen

Avatar


 AHAHAHAHAA FUCK OFF VÄRLDEN KÖTT ÄR VIDRIGT AHAAHAHAHAHA JAG HATAR MINA FÖRÄLDRAR FÖR ATT DE TVINGAR MIG ATT ÄTA FISK AHAAHAHAHA MÄNNISKOR ÄR ÄCKLIGA AHAHAHAHAAHAHAH DET HÄR ÄR SÅ KORREKT AHAHAHAH OCH HERREGUD MÄNNISKOR SUGER FAN BLÅFINK

25 maj, 2015 14:45

Borttagen

Avatar


Skrivet av Borttagen:
Skrivet av Borttagen:
Skrivet av Borttagen:
Spoiler:
Tryck här för att visa!När allt kommer omkring, misstänker jag att jag förmodligen skulle vara missnöjd och besviken hur jag än såg ut och vilken kropp jag än bebodde. Jag tror att jag har insett vari mitt problem ligger..: Jag vill inte vara bunden. Till det här, simpla..

Skrämmande, hämmande, kvävande..


Ibland tänker jag att jag bara ska sätta mig på första bästa tåg till något ställe jag aldrig varit på, och när jag varit där bara fortsätta vidare. Aldrig stå stilla, alltid vara i rörelse. Inget fast hem, ingen trygghet, bara vandringslust, hela världen blir mitt hem. Överallt och ingenstans. Med all osäkerhet och alla svårigheter det innebär, men också den totala friheten av att ingenting äger mig. Det är både min största utmaning att släppa taget och samtidigt känns det alltmer som något jag behöver. Jag är livrädd och exalterad samtidigt, jag hatälskar den hisnande känslan av att falla.

Det mundana definierar inte dig. Jag vet hur fjättrad du är här, i den här civiliserade stålformen som kallas samhälle och vardag, norm och vanlighet. Men den här buren är inte vem du egentligen är. Jag kan inte bryta upp stålstängerna som håller dig fast, men jag kan springa genom skogen om natten med dig och jag kan finnas här som en påminnelse om att du inte är ensam.



Att vara på konstant resande fot är något som lockat mig sedan barnsben. Jag skulle inte tveka en sekund på att sälja allt jag äger, ta med mig familjen och bara dra, långt åt helvete bort härifrån.. Inte tillhöra något - varken land, samhälle eller kön.

Spoiler:
Tryck här för att visa!Tack, förresten.. fina, vackra du.
De senaste dagarna har varit ett mentalt helvete och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill bara få vara någonstans ensam, på egen hand, för att försöka reda ut saker och ting. Ska fråga min mor om hon kan hjälpa mannen med dottern ett par dagar. Jag måste ut, till skogs - stanna under stjärnorna, åtminstone för en natt.

Förlåt mig för att jag inte svarat på ditt sms ännu. Har försökt flera gånger men det blir bara ett enda stort trassel av ord, och även om jag skulle ringa, så skulle jag ändå inte kunna säga allt jag vill ha sagt inför sårbara öron - och med darrande röst som bryts i kalla toner.

Ge mig en dag.



Ta hur lång tid på dig som du vill och behöver.
Behöver du mig så finns jag ett sms eller samtal bort, men känn aldrig någon stress eller tvång över att kontakta mig - gör det på dina egna villkor. Jag finns här ändå.

25 maj, 2015 18:25

1 2 3 ... 1685 1686 1687 ... 2301 2302 2303

Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden

Du får inte svara på den här tråden.