prs yehet & kkaebsong

I bakgrunden spelar the weird sisters, ett trollkarlsband som ökat sin fanbase något hysteriskt runt om i skolan. Joshua kan minnas hur Liljah konstant pratat om dem under en liten fas.
"Bål blir fint fint," konstaterar sextonåringen när låten kommit till sitt slut, och paret rör sig mot det fyllda bordet. Snacks och drycker står uppradade, och Joshua undrar om Fred och George lyckats spetsa bålen på alkohol. Själv tycker han att det är korkat som sjutton, men han har ju ingenting att säga om saken. Även om han är prefekt vid det här laget, och försökt hindra sina vänner, lyckades han inte särskilt bra. "Kan du gissa vad dina favorit tvillingar planerat för kvällens gång?"

Tvillingarna? Vem visste vilka hyss de kunde tänkas utföra?
”Jag har inte den blekaste aning”, erkände Zihao med ett höjt ögonbryn. ”Men eftersom du nämner det nu så antar jag att det har någonting att göra med maten”, sade han och lät blicken falla på skålen med bål. Han kunde inte låta bli att skratta till. Kunde det möjligen vara så att Weasley tvillingarna och sjuttonåringen tänkt i samma banor? Han fiskade upp en plunta från en av fickorna i klädnaden och viftade med den framför Joshua. Man kunde ju inte gå på bal utan att få i sig en respektabel mängd med sprit. Speciellt inte då han druckit sedan femtonårs ålder och blivit på tok för van vid alkoholen.
”Trodde du verkligen att jag tänkte gå helt nykter hela kvällen? Nej du.”

"Seriöst?" börjar Joshua med höjda ögonbryn och ogillande ansiktsuttryck. "Antar att det inte finns något jag kan göra för att hindra dig? Elvaåringar dricker av den där drycken." påpekar sextonåringen och nickar mot bålen som står stadigt på bordet. Mycket riktigt, drycken är till för alla, unga som gamla. Joshua själv gillar att hålla huvudet och hjärnan borta från flams och trams, alkohol är ett av detta. Nej, Joshua gillar att komma ihåg allt han gjort, och kontrollera sig själv med bra omdöme. Dock fungerar ett glas eller två utan att det tär något mycket på honom.

”Men jag ska ju inte hälla i det i skålen, dumbom”, utbrast Zihao, nästan förolämpat, och ruskade på huvudet. Hade tvillingarna helt ärligt tänkt hälla i en massa sprit i bålen som i princip hela skolan tog dricka från? Det var ju däremot inte okej på någon nivå. ”Jag tänker minsann inte dela med mig av mitt kära gamla risvin”, knotade han och plockade åt sig ett glas. Med putande läppar hällde han upp innehållet i ett glas och fyllde sedan upp det till kanten med bål. ”Vill du smaka?”

Joshua pustar ut och ser lättat på sjuttonåringen framför honom.
"Men herregud vad du skrämde mig." muttrar han och masserar sin tinning, då är Zihao mindre av ett bekymmer. "Åh, så omtänksamt ut av dig." Joshua himlar aningen roat på ögonen innan blicken glider ner till glaset. "Bara lite." Nej, en onykter prefekt är ingen bra prefekt, iallafall inte när de är på skolområdet. Han för långsamt glaset mot sina läppar och tar en liten klunk.

Trodde verkligen Joshua så illa om honom? Sjuttonåringen kunde inte låta bli att känna sig sårad över det faktumet. Däremot lös han upp en aning när den andre testade innehållet i glaset som, med största sannolikhet, smakade alldeles förskräckligt. Den där spriten hade han lyckats komma över i föräldrarnas hus och den var så pass stark att hela munnen domnade av.
”Ojdå, jag trodde att du var ordningsam av dig”, påpekade den äldre och lät huvudet falla på sned. ”Lovar att du kommer bli påverkad av max en droppe, trots att det är utspätt.”

Ögonen for upp i pannan på sextonåringen av Zihaos ord.
"Jag är ordningsam, minst sagt." rättar Joshua och ger tillbaka glaset med en lätt grimas. Jo, den var väldigt stark, det måste han medge. "Jag är inte så lättpåverkad Zihao, lika nykter som för trettio sekunder sedan." Alkohol har aldrig varit någonting han tyckt om, men beroende på vilka med är med, är det ytterst roligt att se på. Nej, som sagt, Joshua gillar att hålla koll på sig själv och sina ageranden.

”Synd, jag hade inte haft någonting emot att se dig släppa loss lite”, sade Zihao och flinade. Därefter förde han glaset mot läpparna och svepte innehållet som om det inte vore något annat än vatten. Han ställde tillbaka det tomma glaset på bordet och vände åter blicken mot Joshua. ”Men nu är det för sent tyvärr”, avslutade han och slängde en arm om den yngres axlar. Med samma uppnosiga flin på de smala läpparna, pussade han sextonåringen på kinden och rörde sig vidare upp mot pannan. ”Hm, du doftar så gott..”

Joshua kan inte hindra sig själv från att skratta till.
"Släppa loss? Känner du mig överhuvudtaget kära Zihao?" frågar han skämtsamt och rodnar lätt av de små pussarna över ansiktet. "Jag kanske hade gjort det, om vi nu inte vart i skolan, vilket vi är." påminner sextonåringen och låter sina händer slingra sig till slytherinelevens midja innan han sträcker på sig, för att lämna en kyss på de beroendeframkallande läpparna. "Klart jag gör."

Jodå, Zihao visste mycket väl att Joshua inte var den sortens person som lossade på tyglarna i det första taget - helt olik sjuttonåringen som aldrig hade någon vidare bra kontroll över sina handlingar.
”Kära Joshua, om någon känner dig väl vid det här laget så är det väl ändå jag?” Mumlade han och slängde den andra armen runt sextonåringen i samband med att deras läppar åter möttes. Han visste att han egentligen borde ta det lugnt och vara försiktig runt den tiden på månaden, men det var redan kört. ”Jag kommer att bita dig förr eller senare, så kyss mig på egen risk.”