PRS(Dragon Fantasy)

Stefan drog Ina intill sig. "Imorgon ska du äta ordentligt" förkunnande han lågt och med trött röst efter att ha tagit hand om alla gäster. "Du måste för dig själv och barnet..." mumlade han.

Selina såg Ian komma i ögonvrån och log lite mot honom och fortsatte prata med lorden. Han var i samma ålder som Stefan och hade ljust hår och ljus hy.

"Inte imorgon gissar att gästerna stannar ett tag. Men sedan, jag lovar." sa hon och kröp intill honom. Huvudvärken dunkade hon orkade inte.

Han log och tog lätt om hennes axlar. Han visste inte hur han skulle föra sig och var rädd att göra misstag. Men det skulle inte råda något tvivel om att de tillhörde varann.

Stefan suckade. "Men de kommer inte märka något om du äter bara efter imorgon..." mumlade han vidare och var sedan tyst.

Mannen hon pratade med såg inte lika glad ut då Ian kommit och efter en stund ursäktade han sig och gick iväg. Selina lutade sig mot Ian och log. "Jag längtar till imorgon".

"Vet inte, det är svårt att äta med korsett och den vill jag ha tills de försvinner." men hon skulle äta sen. Hon var blek och smal och påminde om hur Selina varit, nu var hon mer levnadsglad.

Ian log då han försvann, "Jag men älskade, jag med." sa han och kysste lätt hennes kind. Hon skulle vara Inas brudtärna och Ian Stefans bestman.

"Som du vill då" mumlade Stefan och la ansiktet mot hennes nacke och andades långsammare, snart somnade han.

Selina stod där med honom en stund innan hon tog hans hand och började gå lite. "Vill du gå ut i trädgården en stund? Jag tror ingen är där".

Ina nickade men hon hamnade bara i en orolig slummer. Hon ville inte göra bort sig. Men hennes klänning var underbar inte för att Stefan fått sett den ännu.

"Låter bra." sa han och gick ut med henne, luften var sval och det var skönt att så komma bort från alla.

Stefan sov tungt, drömlöst så han märkte inte Inas oroliga sömn. Han drog henne dock intill sig i sömnen.

Selina satte sig på en bänk i trädgården och drog ner Ian vid sig och kysste honom mjukt.

Ina blev en aningen lugnare men kved och vände sig som om alla världens maror red henne.

Ian besvarade kyssen.
"Kan vi inte dra oss tillbaka snart?" frågar han. Han ville inte vara oartig men orkade inte med gästrena och var trött.

Selina nickade. "Det kan vi...Jag vill vara pigg imorgon" log hon och reste sig igen och började gå. De skulle nog vara uppe sent nästa kväll med festen:

De gick mot sitt rum och Ian låste om dem innan han med lättnad fick av sig kavaj och skjorta och det andra, det var nya kläder.