Hemligheter kan inte gömmas för alltid

Jag har börjat skriva men jag är inte helt färdig med det än..

Vi väntar. ..

Det är lungt! Vi väntar!

I'll wait. :3

Väntar tålmodigt...♥

Förlåt för att det blev lite kort den här gången.


Jag ler snett och innan någon av dem hinner reagera vänder jag mig om och hoppar ner från hustaket. Jag hör deras chockade skrik men jag förvandlar mig precis innan jag slår i marken. Det gjorde inte så ont som jag trodde att det skulle göra men jag morrar ändå till av smärtan. Jag springer på mina fyra ben och attackerar alla jag får syn på som har en trollstav. Jag känner hur jag blir träffad av flera förtrollningar men jag hade satt upp magiska skydd innan striden började som skyddar mig. Jag letar efter Will med blicken. Jag får syn på honom i strid med en blond trollkarl. Det ser ut som om Will håller på att vinna men så ropar trollkarlen ut något. Will sluter ögonen och faller ner på marken. Mitt ylande av raseri överröstar ljudet från slagfältet på Londons gator. Jag springer fram till Will och när jag äntligen når fram till honom förvandlas han till sin mänskliga skepnad. Jag gör det samma och sätter mig ner på marken med tårarna rinnande ner för kinderna.
”Will, snälla vakna.” ber jag och håller hans ansikte mellan händerna. Han vaknar inte. Han ligger bara helt stilla med slutna ögon.
”Lämna mig inte.” viskar jag och böjer mig fram och pressar mina läppar mot hans.
”Cassia?” hör jag en röst säga bakom mig. Jag släpper Will och vänder mig om. Den blonda trollkarlen står framför mig med en chockad blick i sina gråa ögon. Gråa ögon. Mina ögon.
”Du kan inte vara…” mumlar jag men någonting i mannens blick får mig att förstå att det är han. Min far.
”Du dödade honom.” säger jag och kastar mig fram i min varulvsform. Jag morrar och attackerar min far. Han försvarar sig med sina förtrollningar men efter en stund börjar jag märka hur han blir alldeles vit i ansiktet av utmattning. Jag tvekar inte utan kastar mig fram med tänderna blottade. Precis innan jag lyckas bita tag i honom så blir allt svart och jag faller ihop. Will, är det enda jag hinner tänka innan mörkret omfamnar mig.

Aww.. stackars Cassia!
Men super-skrivet!

Will får inte vara döööD!!!! ska du få mig att storgråta nu eller???

Åhhhh neeeeej

Awsome!
Stackars Cassia :'( </3
Men nu blev jag ännu mer nyfiken på vad som händer sen ju!