prs yehet & kkaebsong

Försiktigt stryker Joshua tummen över den andres kind, noterar hur blek han är och de mörka ringarna under ögonen.
"Hjälper mötena med Lupin någonting?" frågas han med ett svagt litet leende. Fullmånen är på ingång, vilket är ett faktum som oroar sextonåringen. Dock kanske det inte är ett ämne som de vill gå in på nu, när kvällen ska vara om att ha kul. "Har du smakat bålen förresten?"

”Om jag ska vara helt ärlig så kände jag mig betydligt friskare när allting inte skulle kontrolleras och styras så förfärligt mycket”, mumlade Zihao och drog på munnen. ”Nej, jag har faktiskt inte testat den än”, erkände han och höll lite stadigare om den andres höfter. ”Och det tänker jag inte göra förens den här låten är slut.” Med ett uppnosigt leende dansandes på läpparna lipade han mot sextonåringen. Han hade absolut inga planer på att släppa den andre så pass tidigt. Utsikten var på tok för underbar.

Kanske det varit en dålig ide att försöka få Lupin att hjälpa Zihao, de är helt olika varandra.
"Förlåt, kanske ni borde sluta." säger Joshua med svag stämma, han vill att Zihao ska känna att han har kontroll över sig själv. Men han vill också att han ska känna sig frisk och kry, eller ja, så frisk och kry han kan känna sig. Ett leende stryker sig över de fylliga läpparna när sextonåringen ser upp mot slytherineleven. "Om du säger det så."

Zihao lät händerna kupa sig runt Joshuas ansikte samtidigt som ögonen betraktade den andres fylliga läppar.
”Hm, kanske”, mumlade han och lutade sig lite närmare sextonåringen. ”Jag tänker defintivt sova i din sovsal inatt, bara så att du vet”, fortsatte han sedan och log snett, med ögonen fortfarande maniskt fästa på läpparna. Om de inte hade stått mitt bland folkmassan så hade sjuttonåringen defintivt plockat upp den kortare från golvet och attackerat honom.

Blicken glider upp mot Zihao, känner den andres ögon på sina läppar.
"De är inte lika roliga att se på som att röra," påpekar Joshua i en viskande ton och sträcker på sig för att koppla samman deras läppar. Dock känner han hur hjärtat sjunker än en gång när sjuttonåringen tar upp sovsalen. Nej, nej, nej. Han kan definitivt inte sova i samma sovsal som Julian. Kanske det är ett urlöjligt beteende, men han har all rätt till det enligt sig själv. "Kan vi inte sova i din sovsal istället?"

Till en början besvarade sjuttonåringen nöjt kyssen. Sedan lutade han sig tillbaka en aning och lade händerna på den andres axlar, med rynkade ögonbryn.
”Vill du sova i min sovsal? Du vet att Antony också sover där va?” Påpekade Zihao och skakade lite på huvudet. Han visste myclet väl att Joshua inte var något stort fan av den mörkhårige kamraten. Den jämnårige gav inte speciellt mycket för sextonåringen heller, för den delen. Som tur var respekterade han åtminstone Zihao tillräckligt mycket för att inte bete sig alldeles för illa.

Zihaos vän hade sextonåringen helt glömt bort, Anthony hade aldrig varit värst trevlig mot honom, vilket han ogillar skarpt. Dock finner han Anthonys närvaro inte lika rysande som Julians. Vad hade hänt om hans blonda kamrat inte märkt Joshuas tårar? Gryffindoreleven skakar lätt på huvudet med ett litet, försäkrande leende.
"Jag kan inte gömma mig för honom hela tiden, eller hur?" påpekar han och pillar försiktigt med Zihaos mörka lockar. "Han är din vän."

Jo, det var han ju tyvärr. En väldigt dryg, irriterande vän som gillade att äta upp Zihaos mat.
”Det är ju sant, men ändå”, envisades sjuttonåringen. ”Joshua, jag vet att någonting är fel och du måste inte berätta om du inte vill..men du vet att du kan berätta allting för mig”, mumlade han och strök tummarna utmed de puffiga kinderna. ”Precis vad som helst”, försäkrade han. Han ville inte att någon av dem skulle gå och hålla på hemligheter i onödan, speciellt inte om de affekterade dem negativt.

Den andres ord värmer, men Joshua tror inte att han vet vad precis vad som helst kan betyda. Zihao kommer definitivt att bli allt mer arg på Julian.
"Jag berättar för dig senare, okej?" viskar han försäkrande, medveten om att det inte är värt att fortsätta ljuga om det. "Det är inte alltid vi får en bal på skolan, vi måste ta vara på det okej?"

”Jag vet, men det är svårt”, muttrade Zihao. Nej, nu fick han allt ta och lägga de tankarna åt sidan så att de faktiskt kunde njuta av kvällen. ”Ska vi ta lite bål? Börjar bli törstig”, sade han och lät ett leende smyga sig in över läpparna. Det var sant, det var verkligen inte varje dag som det var bal på Hogwarts. Ännu mer sällan var det som sjuttonåringen såg städad och ren ut. Visst, han bar nästan alltid väldigt flådiga klädmärken, men det syntes sällan då han var så otroligt dålig på stt matcha kläderna.