PRS Lupple & Medi

Jpm vände sig mot fönstret och lutade sig in i hans famn och slöt ögonen.
"Jag önskar att jag fick sova som WIllow ibland. Bara låta min kropp slappna av."

Lathan nickade sakta. "Det är något vi alla nog avundas henne. Att sova, att drömma. Nått så enkelt som att ens känna sig trött. " Sa han tyst och såg mot henne med ett svagt leende för att sedan fokusera på skyn utanför.

Hon nickade och kröp ihop i hans famn utan att somna och satt där tills morgonen kom och hon reste sig och väckte Willow lätt.
"Hjärtat vi har mycket att göra idag."

Lathan höll om henne natten igenom tills solen kom. När solen väl var uppe reste han sig upp, kysste Maria på kinden för att sedan gå ned och ringa Franz.

Willow satte sig upp och torkade sig i ansiktet och tog sig ur sängen. Bytte om till en simpel klänning och borstade ur håret innan hon gick ner där det redan stod frukost framme och hon slog sig ner.

Lathan fick tag på Franz och förklarade situationen och han hade lovat att komma förbi imorgon. De la på och Lathan gick upp till Dorians rum där han satt och var helt uppslukad i boken han hade suttit och skrivit i hela natten.

Lathan klev in och gav honom ett svagt leende.
" Så Dorian. Jag skulle vilja be om din ring." Sa han i en sansad ton.
"Din mor och jag anser att du behöver vila. Så mycket vår sort kan." Sa Lathan och Dorian tappade pennan i ren chock.
"Skojar ni? Ska ni på allvar ta ifrån mig min ring, min möjlighet att försvara mig under dagen?" Sa han upprört och Lathan såg på honom.
"Ingen kommer in i huset. Du vet det. " Sa Lathan och Dorian morrade argt.
"Jag kan ta den med våld eller så ger du ifrån dig den frivilligt. " Sa Lathan och Dorian blottade tänderna. Ursinning.
Men insåg snart att det var en plan. Säkrare än många. Han reste sig upp och nickade.
"Okej, låt mig bara säga till Willow." Sa han och Lathan nickade och de båda gick ned till köket.

Dorian klev fram till henne och log svagt.
"Godmorgon." Sa han och smekte henne lätt över kinden.
"Jag har hört att du har spännande äventyr framför dig idag. " Fortsatte han och pillade nervöst med sin ring.
"Jag vill att du njuter av solen för min skull. Jag ska vila lite." Sa han tyst.
"Kan du hålla denna säker?" Sa han och pekade på sin ring.

Hon satt och åt av frukosten och såg upp på Dorian med lite grädde i ena mungipan och log. Nickade.
"Låt mig bara äta upp så kommer jag och stoppar om dig. Jag vill gärna göra det en gång med dig så du får känna hur skönt det är." Hon log och tog den sista biten och reste sig.
"Kom nu går vi." Hon log mjukt mot honom. Bestämt började don dra honom med sig.

Dorian såg på henne och skrattade lågt.
"Stoppa om mig? Du är för söt." Sa han och svalde hårt.
"Du vill kanske inte se mig så." Sa han sedan tyst men hon hade redan börjat gå och drog honom bestämt med sig.
Han följde efter och ledde henne mot sitt rum.
Han lossade sin hand från henne och började mörklägga rummet med gardiner.
De hade fönster som inte reflekterade ljuset men bäst att vara på den säkra sidan.
Han gick in med ett par mjukisbyxor till badrummet och satte på sig dem och drog av sig sin tröja innan han stirrade mot sängen. Han var inte alls sugen på detta.

"Jag vill kanske göra det för du gillar att göra så mot mig." Hon såg på honom och ställde sig och väntade att han skulle bli klar och sträckte fram handen.
"Lägg dig nu och så ger du mig ringen." Hon log mot honom och böjde sig fram och gav honom en kyss på huvudet.
"Jag älskar dig." Viskade hon i hans öra och smekte hans kind med en öm rörelse.

Dorian såg på henne och nickade sakta.
Han gick sakta fram till sängen och la sig ned och drog täcket lite över sig. Inte för att det egentligen spelade honom någon som helst roll.
"Håll den säker. " Sa han och log svagt över kyssen.
"Älskar dig med. "Viskade han och kände hennes varma hand mot kinden och han drog sakta av sig ringen och gav den till henne.
Han började nästan på en gång känna hur solen påverkade honom på sådant vis att han nästan direkt föll in i någon slags dvala.