wolfy & rollspelare prs

”Nja, så långt skulle jag nog inte riktigt gå,” påpekade han med en fundersam min, ”skulle vilja påstå att du är min favoritperson nummer två.” Han la sin arm om henne för att dra henne lite närmare sig.

"Vem är etta då? Din flickvän i skolan kanske?" log hon och satte sig halvt i hans knä. Hon kysste hans käke några gånger och smekte leendes hans bröstkorg. Det var knappt att hon kunde hålla sina händer i styr när han satt så nära.

Jonathan fnös till. Nadine ville han helst inte tänka på så han uppskattade inte något vidare att Cleo nämnt henne.
”Nej, mig själv förstås.” Han sa det som om det vore en självklarhet. Sedan skrattade han och pussade henne på kinden. Givetvis var Cleo hans favoritperson, hon skulle alltid ha en plats i hans hjärta.

Cleo flinade stort innan hon började skratta.
"Så jävla ful." sade hon och nöp hans kind lite löst innan hon lutade huvudet mot hans axel. Hon nynnade på en låt och såg sig omkring, ville memorera vägen hem till honom.

Han himlade med ögonen åt henne innan han log stort och lutade huvudet bak mot nackstödet. Han kvävde en liten gäspning och sneglade tankspritt upp mot taket. Det hade verkligen börjat bli en vana för honom att vaka inte bara om nätterna utan också om dagarna bara för att umgås med Cleo. Det var dock någonting han inte ångrade sig för ens en sekund.

"Sov lite." log hon och smekte hans mage. Hon lutade pannan mot hans axel och log för sig själv medan hon tittade ut genom fönstret. Hon tog upp sin mobil och rynkade på pannan då hon fick ett sms från Gia. En suck lämnade hennes läppar innan hon la ner mobilen, tänkte försöka ignorera det så gott som möjligt.

”Här ska inte sovas,” svarade han bestämt och sneglade mot henne. Sova kunde han göra senare. Så farligt trött var han inte heller, han var bara dåsig och en aning förvirrad efter nattens tragiska händelser. Han kunde inte hjälpa att snegla mot hennes mobil då hon tog fram den, läste inte smset men såg vem avsändaren var. ”Vad skrev hon?” undrade han nyfiket.

Cleo tittade upp på Jonathan och log svagt. Gia var bara Gia, inget att lägga onödig tid på.
"Inget särskilt. Sov lite, vi ska ju ändå bara åka lite. Du missar inget." log hon och kysste hans kind lite snabbt. Hon ville verkligen att han skulle sova ut då hon kände sig skyldig över att han inte sov som han skulle.

Jonathan suckade då hon inte avslöjade vad hennes såkallade vän hade skrivit. Förstod Cleo inte att han var nyfiken? Dessutom ansåg han sig ha rätt att veta också, det skulle bara ge honom ännu en anledning till att inte tycka om Gia.
"Jag hinner sova senare," svarade han och fick det att låta som att sova var bland det tråkigaste som fanns, "vad skrev hon?"

"Om jag berättar, lovar du att sova? Det är ohälsosamt att vara vaken så mycket som du är och jag känner mig jätteskyldig för det är mitt fel." sade hon och kollade på honom med stora ögon. Hans hälsa och välmående kom först och Cleo ville verkligen inte vara anledningen till att det gick dåligt för honom.