När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Fai tog inte ögonen från Xenia
"bli inte för överbeskyddande" sa Sev
"det är jag inte, men jag vill inte att hon skall skadas" sa han leende
"jag förstår det" sa Sev och log

Drakungen morrade av välbehag och la sig på rygg så hon kunde klia den på magen. "De är ju som små kattungar." log hon och undrade om det var normalt att de betedde sig såhär, hon visste inte men hon gillade dem. Plötsligt hostade draken till och ett par flammor pyste ut ur dess mun, Xenia ryckte tillbaka handen och grimaserade åt brännmärket som blossade upp på hennes handled, det sved.

Fai for upp på fötter när Draken brände Xenia och hon var smart framme hos henne och draken ryggade tillbaka av Fais plötsliga rörelse
"är du okej?" frågade Fai Xenia och han kände hur både Sirius och Severus stirrade på honom

(Mitt inlägg bara försvann -.- :O )

"Ta det lungt Fai, du skrämmer honom." sa hon och såg efter drakungen som drog sig tillbaka mot sin mor. Hon såg upp på Fai och undrade varför han var så upprörd, det var ju bara en bränskada och ingen allvarlig heller, draken hade ju inte gjort det med flit. Hon ställde sig upp och såg på skadan, "Ingen fara, det är bara en brännskada" sa hon lugnande till honom.

(Elakt )

Fai såg på Xenia och sen på draken och ryckte på axlarna, han hade inte menat att skrämma draken men han var ändå orolig för Xenia, han visste inte hur mycket skada hon kunde ta här och han ville inte förlora henne. han såg på hennes hand och nickade

( Ja xD )

"Bra" sa hon och log, drog fram staven och la över en kylningsförtrållning. Det svalkade skönt och hon log för att lugna ner Fai.
"Vi kanske ska gå tillbaka, så de inte slår larm." flinade hon roat.

Fai såg på Xenia och strök henne över håret
"förlåt för att jag skrämde dem" sa han vänligt och de började gå tillbaka mot staden och han stannade när Cara kom fram till dem och hon hade lagt sin stenmask över ansiktet och det här var en av de få gånger Fai inte kunde se igenom den, och han var säker på att Severus inte kunde göra det heller.
"Hur gick det?" frågade Fai

"Mmm, det är lugnt." log hon och såg sedan skrämt på Cara.
"Det funkade inte eller hur? Vad har hänt?" sa hon panikartat, och såg skrämt på Caras stenmaskansikte.
"Lever mamma?"

Cara såg på dem
"De funkade väl delvis" sa hon lågt "Larua lever så oroa dig inte" sa Cara och såg på Xenia
"vad är fel då mor?" frågade Fai oroligt han gillade inte att se henne sån här
"Voldemort hatar mig det är vad som är fel!" sa hon sorgset och Fai släppte Xenias hand och kramade om sin mor
"Det är okej, han kommer över det" sa Fai och hans mor gav för första gången i hans liv en irriterad blick
"Nej det gör han inte!" sa hon och drog sig loss och gick sedan där ifrån och Fai såg sorgset efter henne

"Tack" sa Xenia och log tacksamt och såg sedan sorgset efter Cara.
"Vi skulle inte gjort det Fai, vi förstörde allt." sa hon sorgset.