När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Fai såg på Dumbledore
"Det är väl okej" sa han lågt, han var inte säker. han gilalde inte att hans föräldrar också var här eller att Alexis var här. sen visste han inte vad han skulle göra han trodde alla minnen och smärta skulle ha försvunnit men det gjorde den inte

"Mmm, det är väll bra kan jag tro." sa Xenia undvikande, egentligen hatade hon det hela. De hade skapat, hon visste inte vad nere på jorden, hennes mamma blev torterad och flera skulle säkert dö. Hon mådde inte bättre här, snarare sämmre eftersom att alla minnen hade kommit upp till ytan. Det ända possetiva var att dödsmärket hade försvunnit från hennes arm, hon tillhörde inte någon längre.

Dumbledore såg sorgset på dem
"Ni kan koppla bort alla minnen om ni lär er det. och det blir lättare och människor är inte arga på er" sa han vanligt och Fai gav honom en arg blick
"Voldemort torterar folk pga oss" sa han kallt och reste sig upp och lämnade huset

Xenia såg efter Fai ssom lämnade huset och sen på Dumbledor som såg lite småroad ut. "Mamma torteras, och folk dör, allt är vårt fel, det var vi som startade allt." sa Xenia sorgset och såg ut genom fönstret.

Fai gick ner längs vägen och människor log mot honom men han såg dem knappt, han var för sorgsen och arg för det. han var verkligen ledsen att deras död hade orsakat så mycket problem, det var inte menat så. men sen var han arg för att hans morfar var tvungen att vara så omogen

( Hahahaha Voldemort omogen xD *Dör av skratt* )

Dumbledore stirrade intensivt på Xenia och hon kännde sig illa till mods, det känndes åter igen som att han såg rakt igenom henne och det gillade hon inte. Hon ställde sig upp och tackade för sig och gick ut ur Dumbledores hus, och såg sig nyfiket om på gatan.

(haha jamen just nu är han det )

Fai hamnade på ängen igen och la sig trött ner. han slöt ögonen och kände vinden blås och löven prasslade och han log, det hela fick honom att slappna av lite och tillslut somna

( xD )

Xenia gick längst gatan och läste alla namnen på husen, vissa kände hon igen andra inte. Plötsligt ser hon en krumryggad gestalt med mörkt hår. "Krum?" säger hon halvhögt och han vänder sig om. Och framför henne står Xenias Quidditchidol Viktor Krum.

Fai vaknade när någon puttade på honom och han satte sig upp och drog staven
"Wow ta det lungt" sa en röst och han vände sig om och såg Sirius sitta bredvid honom "är du okej?" frågade han och Fai såg undrande på honom
"Nej det är jag inte" sa han bara och stirrade rakt fram
"Jag antar att det gäller din familj?" sa Sirius och Fai nickade "Jag gillade inte min heller" sa han
"Jag gillar vissa i min familj, min mor är underbar" började Fai
"Cara? ja hon är speciell och jag förstår att du tycker om henne, men jag skulle chansa på att det är Draco och Voldemort du inte gillar?" sa Sirius och Fai nickade och av någon anledning började han berätta allt som hänt för Sirius

( Hade du en trevlig midsommar? : ) )

Han granskar henne stadigt och länge. "Och du är?" säger han efter ett tag. "Xenia Pevensie dotter till Laura Pevensie, du vet." säger hon leende och han nickar. "Jasså, Laura jo så hon fick barn ändå?" säger han sedan och efter ett tag uppenbarar sig två kvastar ia hanns händet "Quidditch?" flinar Krum och Xenia tar emot kvasten.