Pirates! PRS Medi & Vidomina

"den första var dödfödd och pappan är död så vitt jag vet. Hennes andra barn blev kastad i vattnet så fort hon födde det och det var e av Francis män." Han såg på honom och suckade.
"Så jag förstår varför hon blev sm hon blev." Cun suckade sakta och skakade på huvudet.

John suckade igen och skakade på huvudet. "Så hemskt att höra. Francis han..". Han slöt ögonen och förbannade hans död. Hoppades på att hans ande fortfarande led. Han öppnade ögonen igen och såg mot Cun. "Vad menar du? Att hon blev som hon blev? Hur blev hon?" John smakade av romen igen.

Han såg på honom.
"Hon blev som förstörd. Sammi var hennes allt. Hon blev som ett nervvrak. Så fort vi kommer i hamn kommer jag ge henne te efter middagen så hon somnar. Hon behöver en natts sömn." han skakade på huvudet.

"Menar du att hon blev påmind om sitt förflutna?" John kände sig orolig över Kiliah nu. Han visste ju att hon var ledsen över Sammis försvinnande, men det här.. John visste inte vad han skulle tro. "Du tar god hand om henne. Det gör vi också, även om vi kanske uttrycker oss på annat sätt."
John suckade och vred på huvudet när han hörde att de ropade om land i sikte. "Plikten kallar.."
John reste sig besvärat från sin stol och gick över däck till de andra. "Ta henne i hamn!" Från olika håll hörde han ajaj, kapten, varav de satte fart för att göra som deras kapten sagt order om.

"Det skulle jag inte säga emot." Han såg på honom och log svagt.
"Hon är ju en mor och det är hennes skatt så klart att hon blev orolig. Viskade han och log mjukt.

När de lagt in i hamnen kom Ethan tillbaka på däck med en glad Sammi i sin famn. Sammi var tvättad och hade fått på sig rena kläder. Han skrattade ljuvligt vid åsynen av de andra och särskilt vid synen av kaptenen. Ethan skrattade åt det och gick fram till John. "Hej Sammi.", sa John och klappade Sammi över huvudet. John såg mot Cun. "Ursäkta, Ethan.".
Han gick fram till Cun igen. "Vi är hemma igen. Hur känns det?"

Cun log och smekte SXammi över huvudet.
" Jo det är bra. Vi väntar några timmar sen ska vi ah fest.." Han log.
"Och jag äter som en hest, det är ett som är säkert." Log han.

"Fest?" John skrattade och klappade Cuns rygg. "Du vet hur en ska festa som pirater!", skrattade han och gick för de andra mot land. Egentligen hade Ethan lämnat Sammi kvar på skeppet för någon att se efter honom, men när Sammi äntligen var tillbaka hos de ville han inte lämna honom. Inte än. Vem vet om den där Zydar skulle komma tillbaka? Ethan hoppades på att han inte skulle det. Ethan tog med sig Sammi ut på land. Han gick efter John.
John såg sig om efter Cun. "Cun, berätta mer. Berätta mer hur du känner Kiliah. Jag som trott att jag kände henne utan och innan, men du verkar känna henne mer."

Cun skrattade till och såg på honom med ett leende.
"Ja har lärt mig av den bästa." Han skrattade innan han blev allvarlig.
"Jag är öns läkare och har behandlat alla ganska måna gånger." Han log.
"Vad vill ni veta? Kiliah var skör i början och hade många skador men se på henne nu. Hon tar så lie stryck men hon är ändå den bräckliga flickan jag möte som ung."

John skrattade igen när han förstod att Cun syftad på honom själv. Javisst, kapten John och hans besättning gillade att koppla av inne i värdshuset, njuta av goda vänners sällskap, mat och dryck. Det var deras sätt att leva.
"Varför var hon så skadad när du först träffade henne?", frågade John som kände sig nyfiken över att veta mer om Kiliahs bakgrund.
John styrde stegen mot värdshuset igen. På vägen dit passerade de torget, marknaden, hus och människor. En dag i värmen igen. John gillade det.