ORP: The dark war

Billie:
Jag spärrar upp ögonen.
"Var ligger doktorn?", frågar jag.

(Höh, ni har skrivit jätte mycket och jag har skrivit NADA c'x)

Dayton log varmt mot den lilla gruppen av människor som samlats runt om honom. Han slog hårt på de vita upp-och-nervända lådorna. Han sjöng högt på en sång som hans mamma nynnade på igår. Den var livlig men ändå vacker. "Trummorna" passade bra till hans röst och det skapade en trevlig stämning i det lilla riket Murgor. De flesta log mot honom men vissa gav honom ilskna blickar. Som om de vill att han bara skulle lämna dem ifred. Varje gång någon lade en slant i hans bössa slängde han ut ett tack i sången och log stort. Plötsligt kom en kvinna upp och började dansa. Det var en av sakerna han älskade med det han gjorde. Att folk hängde med, det gjorde allt tillsammans. Hennes mörka lockiga hår var utsläppt och det svängde vackert när hon snurrade runt. Han kände hur svetten började rinna från hans panna. Det var stekhett och han blev andfådd av allt trummande. Han började trumma med bara en hand och tog ut en liten blomma ur hans ficka. Han slängde ut den i publiken och hoppades att den skulle sprida glädje.

Quinn

"Så, hur är det i Teldor?", frågade jag.

Isoud ~
Jag rycker på axlarna. "Bra för de som är rika antar jag."

Amicia

Jag tittade allvqarligt på Isoud.
"Jo, jag har ju det väääldigt bra" sa jag sarkastiskt men tyst för mig själv.

Isoud ~
Jag hade utvecklat bra hörsel i mitt liv och vände mig om mot Amicia med rynkad panna. "Har du någonsin behövt se din mor utsliten med grått ansikte och skakande händer efter 20 timmars arbete, har du någonsin behövt slakta det bästa du äger, djuren, för att du ska ha råd att betala skatt? Har du någonsin somnat hungrig?"

Marie:

".. Doktorn jobbar på tredje våningen", sa jag lite matt då jag var ganska trött.
"Men, vad heter du?", sa jag och tittade på pojken då vi träffades ovanligt ofta.
Plötsligt hörde jag en vacker men rolig sång spelas.
"Åh!", fick jag ur mig och log från öra till öra, kändes det som i alla fall.
"Vänta lite", sa jag och reste mig upp.
"Nej förresten.. Häng med!", upprymdheten i min röst var kristallklar och jag gjorde inget för att stoppa den.
Jag tog tag om pojken och Graces händer och drog med de till där musiken utpenslades.
En pojke trummade och många hade redan samlats runt honom.
Jag slängde en slant i hans bössa och började sedan dansa till rytm av sången.
Det fanns ju sina fördelar att gå på danslektioner hos Miss. Perfué.

Billie:
"Jag heter...", börjar jag, men prinsessan drar med mig till någon person som står och trummar.
Suckar irriterat.
"Kan du visa mig var doktorn ligger, snälla?", säger jag högt.

Grace

Jag följde Marie till den trummspelande pojken. Hans sång fick min fot att börja stampa i takt och mina mungipor att dras uppåt. Det var så mycket liv och vackert omkring honom. Folk dansade, sjöng med, och slängde till honom små och stora slantar. Jag hade förstås inga pengar, men log brett mot honom. Något som jag inte gjort på väldigt länge. Leendet kännes ovant men bra. Jag vände mig mot Marie. Hon dansade graciöst i takt med pojkens trummor och sång. Hennes leende var brett och hennes ögon vackert glänsande. Jag såg på hennes dansande ben, det var så prefekt, att jag gissade att hon var van dansare. Jag däremot, kunde ingenting om dans. Ändå rycktes jag med så i musiken att jag följde Maries exempel och började leende dansa. I mina slitna, trasiga kläder och med mitt rufsiga, svarta hår slängandes omkring mig. Jag kände mig för första gången i mitt liv riktigt levande. Det var en underbar känsla.

Marie:

Skrattar till då jag snubblar på mina egna fötter. Allt är så underbart just i den här stunden.
En rodnad sprider sig över hela ansiktet då jag trillar rakt på Grace och nästan välter oss båda, men hittar balansen i sista sekund
"Åh kära nån, förlåt!", säger jag och rättar till hatten som ger ett bra skydd mot solen.
"Kläder och doktorn, inte sant? Förlåt att jag förde med er hit..", det rycker till i högra mungipan och sätter tillbaka en slinga som trillat i ansiktet på mig.