The Beauty and the Womanizer

"Tack" mumlade Jack och la armen om henne. "Jag gillar inte att vara ensam du vet..." mumlade han. Han ville alltid ha någon.

Senida såg vaksamt på honom.
"Varför?" frågade hon, varför gjorde han så alltid med olika. Nu lät det som att hon skulle ställa upp bara sådär.

Jack öppnade ögonen igen och såg fundersam ut. "Jag vet inte...Jag vill inte vara ensam bara...". Han var tyst en stund. "Och det är rätt så härligt när man har något för kvällen, för tillfället känner man sig så älskad" mumlade han. Han trodde ingen älskade honom, någon hade säkert varit förälskad i honom, men bara ett tag. Han hade ingen familj, bara en massa olika kvinnor.

"Bara för tillfället? Vill du inte bli älskad var dag hela livet ut?" frågade hon med en märklig röst och såg honom in i ögonen. Hon rörde försiktigt vid hans käklinje, men mer fundersamt nu.

"Jo såklart jag vill" mumlade Jack, nu plötsligt sorgsen. "Men vem skulle vilja vara tillsammans med en särling i hela livet? Jag kommer vara fast här hela livet och kommer nog inte få gifta mig om inte ladyn friar mig, vilket hon aldrig kommer göra, vi särlingar är för värdefulla". Och han visste att som han höll på, med nya kvinnor hela tiden så skulle ingen vilja binda sig vid honom. Och allt hade bara blivit en vana.

"Andra särlingar?" föreslog Senida och la försiktigt huvudet mot hans friska arm.
"Ja, du kommer vara kvar här, finn någon på slottet då." sa hon neutralt men hennes ögon glödde av en sällsam glans. Särlingar som gjorde nya särlingar hade ladyn säkert inget mot.
"Hur många barn har du ens?" sa Sedina plötsligt.

Jack ryckte lätt på axlarna och såg ner på henne. "Jag har inte orkat än, för det finns chans att ladyn säljer oss vidare, och hon kan utnyttja en om det behövs" sa han trött.
"Barn?" frågade han sedan förvirrat. "Inga tror jag...". Han visste och brukade tipsa de kvinnor han låg med om olika örter så de inte skulle bli med barn.

Senida nickade bara åt allt och slöt trött ögonen.
"Du borde finna kärleken, någon som tycker om dig för din person och inte bara utseende." mumlade hon och snart saktade hennes andning av.

Jack svarade inte på det, vem skulle tycka om honom egentligen? Under utseendet och all charm var han bara som alla andra...Han hörde hur hon somnade och vände sig mot henne igen. Försiktigt strök han bort hennes hår innan han somnade han med.
Under natten började han bli varm, feber.

Senida vaknade av att hon vara varm, som kokade och kom förskräckt ur sängen då hon förstod att det var Jack. Hals över huvud sprang hon till läkaren och mer eller mindre drog honom dit för att Jack skulle få hjälp.