Tredje Världskriget

Nike suckar och masserar sig i pannan. Hade hon inte varit så nervös att hon skulle kontroleras av presidenten hade hon med våld pressat ner henne men nu ger hon sig.
"Visst gör som du vill, men säg inte att jag inte försökte." säger hon bara och följer efter henne.

De går mot svävaren.
Akhiti virrar hela tiden omkring med händerna och måste hålla den i fickorna för att få dem att sluta darra.
"Du Nike?" Frågar hon osäkert då de kommer fram till svävaren.

Nike är fortfarande sur men ser upp vid den röst hon använder, osäker?
"Ja?" frågar Nike och ser på henne då hon passerar vakterna sänker hon inte blicken men hon möter heller inte deras blick. Hon hade fått ögat och läppen fixad för presidentens skull, men revbenen smärtade fortfarande.

Hon tänkte igenom sitt tal. Det skulle bli väldigt svårt och säga det här. Skulle Nike ens se på henne samma sätt efter det här? Hon sätter på sig en frusen min och en tydlig röst som säjer röst. Hon säger det då de precis satt sig.
"Tack."

"Åh." säger Nike och drar fingrarna genom håret som någon slags nervös rörelse.
"Ingen orsak." mumlar hon och ler halvt mot henne och hennes stela min.
"Hade du inte varnat mig där innan testet skulle jag säkert klara det än mer sämre." sa hon. Fast Nike tyckte fortfarande att hon var dålig, inte för att hon visste gradbeteckningarna. Men hon gissade att tjäna presidenten var dåligt.

Akhiti kollar anklagande på henne men sa inget.
Svävaren lyfte och åkte iväg. Hon kollade på Nikes hår som svävade i vinden.
"Du har tur..." Muttrade hon och la handen vid sitt hår.

Nike ser på henne och skrattar kort.
"Tur med vad?" frågar hon.
"Sista gången jag hade tur var innan jag blev sjuk." muttrade hon fram. Vad det var för tur Snow pratade om fattade hon inte. Hon ser på flickans korta hår, var det något med det?

Hon stirrar fram ett tag.
"Äh, inget..." Muttrar hon. Under färden hem gör hon en smal fläta med håret längst fram och tar sedan fram en plast bit och en tändsticka. Hon läger platsbiten vid topparna och bränner den sedan så den smälter.

Svävaren stannar på en annan hög byggnad.
"Vi ses." sa Nike och hoppar ur hon hoppas att Snow inte skulle röka sig fördärvad nu medans hon var borta. Nervositeten syntes bara i ögonen resten av ansiktet var stelt.

Hon kollar efter Nike.
"Lycka till." Viskar hon och svävaren åker iväg. De landar väldigt nära då det egentligen är samma byggnad, en väldigt stor sådan.