PRS(Miss_Green)

Alexandra blev chockad av frågan eller kommentaren eller vad det är. "Nej det visste jag väl inte". Hon ler. "Det är du med förresten."
Inegn har nånsin sagt att hon är fin såhär förut. Jo, kanske någon kille på klubben någon gång dom kanske dansade, kysstes och sånt fast det inte blev något.

Mia rodnade mer och tittade upp igen. "Men du är det, och snäll, den snällaste jag träffat på länge". Hon makade sig lite närmare. "Jag...jag borde nog gå snart..." mumlade hon även om hon inte riktigt hade lust med det, hon ville sitta där med Alexandra hela natten.

Alexandra rodnade. "folk brukar inte säga att jag är snäll.."
Hon hörde inte vad Mia mumlade sen för hon bara tänkte på Mia. "Vad sa du?"

"Att jag nog borde gå snart" sa Mia nu lite högre. Hon log sedan. "Men du är ju snäll....". Hon tog sig upp från golvet. "Jag kanske borde ge mig av redan nu...". Precis då hon skulle gå mot dörren halkade hon till då hon hade ett par opraktiska, halkiga sockar och snubblade, rakt på Alexandra. Hon gjorde inte illa sig, men tokrodnade då hon hamnat över Alexandra, ansikte mot ansikte riktigt nära.

"Vad synd att du må.." Sen fick hon en snubblande Mia över sig. Alexandra var nu riktigt nära Mias tokrodnande ansikte. De blåa ögonen stirrade rakt in i Alexandras gröna. Hon kunde inte hejda det. Så Alexandra lutade sig fram lite och kysste Mia.

( :OOOOOO )

(xD)

Mia spärrade först upp ögonen av förvånan men sedan slappnade hon av och besvarade instinktivt kyssen. Det kändes så underbart...Hon exploderade av lycka inombords.

Alexandra vet inte hur länge den håller på, men hon vet att den håller på länge.
Alexandra har dragit Mia till sig så att hon nu nästan sitter i Alexandras knä.
Och Alexandra är inte den som vill avsluta kyssen.

Mia kysste Alexandra så länge att hon tillslut behövde dra ifrån för att andas in. Hon andades häftigt och log stort medan hon fortfarande rodnade och kramade om Alexandra. "Tja...jag är väldigt glad att det där hände" mumlade hon mot hennes öra.

Alexandra vet inte vad hon ska säga. "Jag med", får hon fram. Hon vill inte att Mia ska gå.

Mia lutade sig lite tillbaka och såg på Alexandra. "Är det okej om jag stannar ett litet tag till?" frågade hon lite blygt och kröp upp mer i Alexandras knä. Hon ville verkligen inte gå nu, kyssen pirrade än i hennes läppar.