En pusselbit borttappad (PRS fashion7 & KajsaRC2001

Puck tittade förvirrat omkring sig. Vem hade skrikit? Sen såg hon det. Det kryllade med spöken på torget och rättegångrn hölls fortfarande på.

Li såg ett stort torg. I mitte fans en fontän och runtomkring fans en massa hus, och några gatustånd. När de blå männen kom in började alla människor jubla.

Puck blev vit i ansiktet. Varför jublade dem när de blåa männen framträdde? Det hölls ju en rättegång! Ett litet spöke, bara ett barn gick bredvid Puck och den blåa mannen.
"Spring iväg! De är inte vänliga!" skrek den innan den försvann.

Li såg på Puck att något inte stod rätt till. Hon gav Puck en undrande blick och sa sedan till Jace 'Jag är inte lika trött nu du kan släppa ner mig!'. Han ignorerade henne. Hon började sparka på honom.

Puck såg Li kämpa. Hade hon förstått? Utan förvarning slog Puck den blåa vars namn var Colu, i nacken. Han föll ihop och nu stod Puck på benen. Var hade det där kommit från? Hon sprang fram till Li och slog till Jace så att han tappade fotfästet. Hon fångade upp Li så aty hon inte föll till marken.

'Tack snygging!' skrattade Li och kom upp på benen. Sedan tog hon Puck i handen och sprang. Alla människor var ursinniga, och de blå männen var inte att tala om. En gammal kvinna drog in de båda tjejerna i en klädaffär. 'Här är ni trygga en liten stund.' sa hon.

"Tack Dam" Puck pustade ut. "Hur kommer det sig att du vill hjälpa oss?" frågade hon medans hon granskade kläderna i affären.

Li tackade damen och tog några käder, och gick för att byta om. Damen nickade och sa enkelt 'De är hemska mot vårt folk. Speciellt mot de överseende, som jag. Fast jag gömmer mig såklart, och det hjälper att jag inte har så starka krafter. Det finns en tunnel under min affär som leder rakt igenom de fem byarna, och slutar i landet som ingen känner till. Ta den när ni är klara. Jag har nog lite mat ni kan få. Men skynda, de blå männen undersöker affärerna, och snart kommer de hit!'

"Tack snälla dam. Vart ligger bakdörren?" frågade Puck. Hon tog oå sig ett par hanskar och en ryggsäck med maten. "Häråt" sa hon och gick längre in i affären.

När vi fått mat och kläder gick vi ner i en tunnel, som fanns under damens stora matta.