PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

"Vad tusan håller du på med?" frågade Mia och slog upp sina ögon. Skulle han vara under sängen? "Synd att det inte finns någon medicin här..." sa hon sedan. Det hade väl skogsvaktaren sagt något om den i alla falll.
"Jag kanske borde gå in till stan och skaffa lite till dig" sa hon fundersamt.

"Skulle inte det vara en onödig risk?" Frågar Benjamin som plötsligt blir orolig, det är en onödig risk. Som han inte vill att Mia ska ta. Seriöst, Benjamin har inte så många vänner så han vill inte att en av dem ska sticka tillbaka till staden och riskera att bli infångad av sina föräldrar för att gifta sig.

"Well, det är ingen onödig risk om du blir bättre av medicinen" sa Mia bestämt. Hon skulle vara försiktig och ta många genvägar. "Jag går och gör det, jag ska bara hälla upp lite mer vatten åt dig" . Hon tog ett nytt glas med vatten och ställde det till Benjamin. Hon behövde byta kläder bara.
Hon roffade åt sig sin ryggsäck och plockade ut lite torra kläder och letade sedan med blicken efter något bra ställe att byta om på. Hon fick syn på en dörr och öppnade den, det var en tom garderob. Hon gick in och när hon kom ut sedan var hon ombytt.

"Var försiktig." Säger Benjamin varnande som faktiskt är riktigt orolig, och hon har inte gått än. Han borde kanske ha dragit sig fram till dörren och låst den eller något. Han måste dra sig fram då fötterna förvandlats till jäkla sten eller något liknande. Det hindrar honom iallafall.

"Jag ska". Mia log lite mot Benjamin och gick ut genom dörren och stängde den efter sig. Det var fortfarande fint och soligt ute.
Med snabba steg gick hon genom skogen tills hon kom till kanten av den och kunde se början av staden. Om hon bara betedde sig som normalt och smälte in i folkmassorna så skulle nog ingen märka henne.
Hon gick på och kom tillslut in i själva staden som var ganska folkfull. Hon styrde sedan stegen mot apoteket som låg på andra sidan gatan men något annat fångade hennes blick innan hon hunnit dit. En lapp.
Hon gick fram till den istället, det var en bild på henne med texten "Har ni sett denna flicka? Ring då polisen, hon är försvunnen".

Benjamin har lyckats dra upp sig på sängen och sitter och flackar med blicken fram och tillbaka från dörren till fötterna som han försöker förvandla till något som han kan gå på. Då kan han följa efter henne till stan. Han borde inte ens vara såhär sjukligt orolig, hon klarar sig. Mia är ingen liten unge precis...

Mia rev snabbt ner pappret och skyndade sig sedan till apoteket. Där inne var det nästan inga personer alls, bara en gammal dam och apotekaren. Hon hämtade snabbt medicinen hon sökte efter och gick sedan till kassan. Precis när hon betalat och tänkte gå sa apotekaren "Är inte du flickan som är på lappen här ute?".
Snabbt vände hon sig om och rusade ut genom dörren och ut på gatan. Bakom sig hörde hon apotekaren igen "Vänta!".
Hon fortsatte dock springa och det verkade som han inte kudne komma ifatt henne. Och tillslut var hon inne i skogen och kunde sakta ner något. Efter en liten stund såg hon stugan. Hon gick in och stängde dörren noggrant efter sig och vände sig sedan mot Benjamin med medicinen i handen.

Benjamin hade just blivit helt av kött och ben och står faktiskt i princip vid dörren när Mia kommer tillbaka.
"Du kom tillbaka!" Säger han överdrivet glatt och kramar om henne, men släpper henne nästan lika snabbt. "Ledsen, bara glad att du kom tillbaka..." Säger han snabbt som ursäkt för den väldigt plötsliga ömhetsbetygelsen.

Mia hade inte förväntat sig kramen och hon rodnade svagt av den. Men hon log också. "Såklart jag kom tillbaka, visserligen kändr någon igen mig men jag var snabb på att springa".
Hon räckte sedan fram medicinen till Benjamin. "Drick det här och du borde vara lite bättre om några timmar". Annars fick hon väl försöka skaffa mer medicin...

Benjamin dricker lydigt upp det för att inte skapa mer problem och hoppas verkligen på att den verkligen fungerar och inte är ett sånt där tjafs som inte fungerar överhuvudtaget. Det känns bättre nästan på en gång, eller så är det bara för att han blivit en smula hyperaktiv på grund av glädjen att Mia är tillbaka helskinnad.