Privat rollspel mellan AxZz och mums

"Jag har lurat killarna och sagt att jag läser. Jag skulle aldrig göra det, haha!", säger jag och ler för mig själv. "Vill du komma lite tidigare? Hem till oss. Vi behöver lite hjälp att handla. Vi kan göra det tillsammans om du vill."
Inte så "romantiskt" men helt okej.

"Gärna!" Utropar Ginny innan Hermiones "lilla" boktorn faller ned på golvet med en rejäl duns. "Det där var inte jag." Säger hon omedvetet i telefonen, sedan kommer hon på det. Vilken tönt hon är!

"Haha, okej...", säger jag och skrattar. "Kan du komma så fort du kan?"
Jag ler och lägger mig ner på sängen. Jag blundar igen och tittar upp i taket. Så söt Ginny var. Jag tror jag älskar henne.
Jag ler ännu större när hon svarar mig.

"Visst, inga problem." Säger Ginny leende, hans skratt är så underbart. Egentligen finns det ett problem men det är lätt löst. Speciellt när hennes äldre bröder ändå är skyldig henne flera tjänster.

Jag ler.
"Hejdå!", ler jag och lägger på.
Jag springer in i badrummet för att ta på mig lite extra deo och spruta lite av Niall's parfym på mig. Jag springer till mitt rum och drar fram en vit t-shirt och ett par svarta jeans. Jag tar på mig en svart kofta och går ut ur mitt rum för att ta på mina låga vita converse.

Ginny erkänner att det inte var så smart genomtänkt egentligen, turligt nog hade hon redan duschat och hon drog egentligen bara på sig något som skulle passa. Även om hon inte tyckte att det blev särskilt bra. Hon bytte säkert T-shirt 10 gånger innan hon bestämde sig för att ta ett blått linne istället, det blev snygg med tanke på hennes svarta jeans.
"Fred, George! Ni måste uppehålla mamma." Säger Ginny till sina bröder.
"Ser man på, kommer du snofsa upp dig varje gång du ska träffa Harry eller?" Säger George och Ginny fnyser åt honom.
"Snälla?" Ber hon istället.
"Visst, vi gör det. Stick nu." Svarar Fred och Ginny drar åt hästsvansen som hon satt upp på vägen ned och plockar åt sig sin jacka innan hon börjar gå, okej närmare börjar springa, mot hans hus.

När det plingar på springer jag och öppnar.
"Hej!", säger jag och kramar henne.
Blev det för mycket tro? Men när jag ser hennes leende på läpparna ler jag med.

"Hej på dig också." Flinar hon och han är verkligen snygg. Nästan som om han var snyggare än igår... på något sätt, det här hade hon aldrig varit med om förut. Men det här verkade bara bli bättre och bättre,

"Hur mår du?", frågar jag glatt och vill bara ha en kram till.
Jag vill bara säga tre ord till henne:
"Jag älskar dig."
Men jag skulle aldrig göra det. Men jag vet att det är sant.

"Super." Svarar Ginny energiskt. "Du själv?" Frågar hon vidare. Egentligen hade det blivit så mycket bättre efter det där telefonsamtalet.