Du sa att du aldrig skulle lämna mig, Cedric. [SV]

Dubbel kapitel! Jippie! älskar!

Känner mig mycket snäll idag, så jag slänger in ett kapitel här och nu. Dels för att jag åker i väg över helgen och jag vill ju såklart att ni ska få lite helgläsning.

Kapitel åtta.
The First Task

På tisdagen under lunchen när jag, Cedric och massor av beundrare sitter och äter kommer professor McGonagall och hämtar upp Cedric. Förberedelser inför första uppgiften, sa hon till oss. Jag känner mig otroligt nervös och stirrar tomt framför mig under resten av lunchen, tänker på vad Cedric gör just nu, hur han kommer lyckas besegra drakarna. Om han lyckas. Jag märker inte att resten av hufflepuffeleverna rest sig för att gå för att beskåda den första uppgiften. Ronya pickar mig i sidan med sin trollstav.
”Kom igen nu, Lyhra! Han kommer klara det bra.” Säger hon och vi går i armkrok genom korridorerna, ut genom dörrarna och runt ett skogsbryn och där ett tält står uppställt och flera läktare. Jag ser förstelnat mot inhägnaden i mitten och sätter mig på den trygga läktaren medan jag tänker mig att Cedric inom några minuter kommer ställa sig framför mig med en gigantisk drake framför sig. Jag sväljer hårt och tittar ner på mina skor. Efter bara några minuter ser jag Cedric som går ut på ett klippblock i inhägnaden och publiken vrålar och hejar på honom. Cedric höjer sina armar och vinkar åt publiken, men stelt och med darrande händer. Framför honom har en svensk kortnosing förts in, den ser väldigt skrämmande ut. Det gyllene ägget, som Cedric ska få tag på för att vinna uppgiften ligger i tryggt förvar under draken. Cedric kliver fram lite till och drar upp sin trollstav. Draken ser honom och hugger mot honom med sina tänder. Alla i publiken flämtar till. Cedric riktar sin trollstav mot en sten och förvandlar det till en mörkbrun labrador och försöker göra att hunden ska ge sig på den istället för honom. Jag pressar mina naglar mot mina kinder. Cedric tar ett språng framåt mot ägget när draken sprutar eld mot Cedric som tar eld i hans täckkappa med texten DIGGORY på ryggen.
”Å, det var nära ögat, mycket nära… Han tar verkligen risker den här deltagaren! En sån smart manöver, synd att den inte lyckades!” Säger kommentatorn Ludo Bagman.

Jag pressar ihop mina ögon, jag vill inte se mer. Men innan jag vet ordet av brister publiken ut i ett högt jubel och jag öppnar ögonen och ser Cedric, som håller i ägget och sedan blir eskorterad ur inhägnaden. Jag jublar med publiken och ställer mig upp på bänken och hurrar. Några fler gör detsamma. Jag sjunker sedan utmattad ner på min plats och ser hur den tävlade från Beauxbatons kommer ut på planen. Jag ser mig rastlöst omkring, jag måste få träffa Cedric, slänga mig om halsen på honom och känna att hans levande kropp. Jag smyger förbi publiken och ner för en trappa som leder ner till en liten stig. Jag följer den på lätta steg.

”Och vart är du på väg?” Frågar en välbekant röst. När jag vänder mig om ser jag att det är samme rödhårige Weasley som kom på mig från att smita från stora salen vid uttagningen av deltagare. Jag blir irriterad och generad på samma gång.
”Jag skulle bara…” Stammar jag och pekar mot den riktning Cedric blev förd efter utmaningen.
”Träffa en deltagare efter första uppgiften?” Fyller Percy i och ser stelt på mig. Hans bruna ögon ser rakt in i mig utan att blinka och vända bort blicken. Jag skakar på huvudet snabbt, men börjar sedan nicka istället.
”Ja, du har rätt. Snälla, kan jag få träffa Cedric?” Ber jag och går närmare Percy och ler lite svagt. Percy ser ut som han inte vet vad han ska säga.
”Egentligen är det inte jag som avgör det.” Säger han formellt men besvarar mitt lilla leende med ett snett leende. ”Men jag visar dig vart han är.” Jag ler större och han börjar gå längst stigen igen. Jag går bredvid honom och känner min hästsvans gunga sida till sida vid varje steg jag tar.
”Så, var det länge sedan du gick på Hogwarts? ”Frågar jag och skogen verkar sluta sig tätare omkring oss. Percy rycker på axlarna.
”Nej, jag gick ut förra året faktiskt. Numera jobbar jag på trolldomsministeriet.” Svarar han men tar inte blicken från stigen framför dem. ”Vilket år är det du går då?”
”Det sjätte.” Svarar jag och ser upp på hans profil. Men jag ser generat tillbaka igen när han möter min blick i en snabb sekund.
”Här är det. Han blev tagen till sjukvårdstältet” Säger han och pekar på ett tält lite längre fram. Jag blir så fylld av tacksamhet att min tanke är att krama om Percy men istället räcker jag fram en hand. Percy verkar inte vara den kramiga typen.
”Tack så hemskt mycket för hjälpen, Percy Weasley!” Säger jag när han tar min hand och skakar den. Sedan går jag iväg mot tältet och jag känner att Percy ser efter mig men jag vänder mig inte om utan smiter in i sjukvårdstältet.
”Ursäkta mig! Vem är du?” Frågar Madam Pomfrey mig vasst. Jag vågar mig på ett vänligt leende.
”Snälla kan jag få träffa Cedric Diggory?” Frågar jag utan att svara på hennes fråga. Hon ser ut att precis öppna munnen och be mig gå därifrån men innan hon hinner säga något hör jag en välbekant röst bakom ett skynke.
”Lyhra! Snälla Madam Pomfrey, kan jag inte få träffa henne.” Frågar Cedric vänligt. Pomfrey ger mig en bister min men följer med mig in i båset där Cedric ligget på en säng. Han är sotig och halva hans ansikte ser läskigt bränt ut. Men när jag möter hans klara blick ler jag stort och går fram till sängkanten och slänger mig över honom och ger honom en kram. Han lägger sina mörbultade händer på min rygg och kramar mig hårt. Vi släpper taget efter någonting som känns som evigheter och när jag ser honom igen blir mina ögon tårfyllda.
”Åh, jag var så orolig!” Viskar jag medan några tårar börja rinna nerför min kind. ”Jag är så glad att du lever!” Jag torkar bort tårarna lägger min hand på Cedrics.
”Det klart jag överlever. Jag skulle aldrig lämna dig.” Säger han, ler och kramar min hand.

OMG sååå himla bra! ♥

Supermegaduperbästbrymtbraawsome, kapitel som vanligt

"Jag skulle aldrig lämna dig"
Åh, vad ledsen Lyhra kommer bli när Cedric dör!

”Det klart jag överlever. Jag skulle aldrig lämna dig.”
Åh. Snälla. Vill du döda mig? Och nej, jag var inte seriös
Awesome! ♥

Bra!!

Oh my god, skriv meeeeer... gah.
Nej men awesome avsnitt, gillar hur du framställer Percy!
Can't wait to read some more... but you go have a nice weekend!

bäääääääst ♥ gelt sjukt otroligt, hur kan du skriva så bra????? ♥

Supperawesome!!