Lily Potter-Livet bakom bröderna.

Det var väl typ för att Lily hade gått ifrån Veronica och lämnat henne och sen så hade säkert alla oroat sig för Veronica och Veronica hade säkert berättat för några, och då spreds väl nåt rykte

braaaaaaaa!

Asså, Veronica, Sam och Lily var väldigt bra vänner. Och när då Lily blev lite "arg" och lämnade Veronica så blev Sam ledsen och kom in på Veronicas sida, och Hugo är ju ihop med Sam och då blev han helt plötsligt på hennes sida istället för på hans kusins sida. Men Eric hatar henne inte. Hon bara tror det. Hon har dåligt samvete liksom. Är ganska dålig på att förklara saker men hoppas ni förstår. Älskar er ♥♥

Okej... Förstår mer nu Men varför blev Sam ledsen? xD

För att Lily bara "lämnade" Veronica där. Om du förstår lite mer nu.

Jaja, men då borde ju Veronica bli mer ledsenän Sam Haha, sak samma, nu vet jag mer hur det hör ihop!

Kapitel 20- Bröder som Ignonerar.

LILY:

Jag fick ett svar från pappa.
Hejsan min Lily!
Det är pappa som skriver.
Men Lily, Varför ska du åka hem? Du kan inte åka tillbaka förrän nästa år, Vet du va? Vi älskar dig Lily. Vill du att vi ska prata med Neville? Vi älskar dig!
Kramar Pappa

PS: Mamma hälsar.

Jag fick nästan tårar av brevet. Jag älskar mamma och pappa också. Undra vad mamma och pappa skulle säga om jag åkte hem nu. Mina tankar avbröts och det knackade på dörren. Jag tittade mot den.
“Kom in”, sa jag lågt. En pojkes ansikte dök upp. Hans blonda hår lyste.
“Lily?”, frågade han närvöst.
“Ja, Eric”, sa jag med gråten I halsen.
“Åhh, Lily”, sa han och kramade om mig. Jag blev varm inombords och kramade honom hårt.
“Eric”, sa jag lågt. Han kramade mig tills Sam och Veronica kom in. Vi släppte varandra och log med breda leenden mot varandra. Sam och Veronica tittade konstigt på mig.
“Vad gör du då Eric?”, sa Sam nochalant. Jag tittade på henne.
“Jag sitter och kramar min flickvän”, sa han och kramade om min hand. Jag log och tittade ner I golvet. Sam fnös.
“Är du fortfarande ihop med förrädaren?”, sa hon och flinade. Jag fick en känsla. En bubblande känsla inom mig. Jag började koka ilska.
“Ja, Det är han och du, Är ihop med förrädarens kusin och bästa vän!”, slank det ur mig och Hugo som precis kom in I sovsalen tittade på mig och log. Sedan fick Sam ansvaret. Hon bara tittade. Sedan gick hon.
“Veronica, Förlåt mig”, sa jag när jag gick fram till Veronica hade hon tårar.
“Jag var aldrig arg på dig Lily”, sa hon och vi kramade varandra.
“Du gjorde bara det bästa I den sitvationen”, jag skrattade åt hennes komentar. Hon log och jag gick tillbaka till Eric.
“Så du hatade mig ändå inte”, sa jag och tittade på honom.
“Nej Lily, Varför skulle jag det?”, sa han med ett snett leende. Jag ryckte på axlarna och kramade honom. Sen gick alla ner till sällskapsrummet.
“Hej James!”, sa jag och kramade min storebror. Men han bara ignonerade mig.
“James?”, han hör inte ens vad jag säger.
“Albus! Snälla hjälp mig, James lyssnar inte på mig”, sa jag genom speglen som pappa fått av Sirius. Al hade den andra delen. Hans ansikte visade sig.
“Hej Lil, Oj men är det inte likt James?”, sa han och tittade på mig.
“Joo, Lite men inte att han ignonerar mig helt och hållet”, sa jag och Albus tittade på mig och försvann.
“Albus!!!”

Mer?

MEEER Jättebra

SKITBRA!!!!!

Ja, mer