Älskar du mig?

Hejsan, förlåt för dålig uppdatering.

Jag kommer snart med ett nytt kapitel!

Jippi!♥

Yey

Nytt kapitel då, ska fortsätta skriva på det 11:e kapitlet nu!

Kapitel 10: Ett beslut

Luna…
Det var dags för lunch, Luna var otroligt hungrig så hon skyndade sig för att komma till matsalen så fort som möjligt. Dagens lunch bestod av en mustig löksoppa med bröd, soppan doftade ljuvligt så hon tog två stora slevar och även en stor bit bröd. Rätten var väldigt populär och tog väldigt snart slut. Cho kallpratade lite med henne under lunchens gång, men egentligen verkade hon inte särskilt intresserad av att få höra om Lunas upptäckter under gårdagens trolldrycks-lektion. Så när efterrätten dök upp, som bestod av scones med marmelad och hett te till, så vände sig Cho till sina bästa tjejkompisar och började ivrigt diskutera om några killar som satt vid Hufflepuff-bordet.

Efter lunchen så var det dags för Försvar mot svartkonster med Slytherinarna. Luna har länge försökt hålla sig undan från Malfoy, just för att hon varit så arg på honom efter att han puttat i Neville i sjön och inte bett om ursäkt. Detta är en av de få gånger som hon faktiskt haft lust att slå till någon, tanken på Malfoy fick henne att hårt knyta nävarna. ”Jag får helt enkelt tänka på annat…” Att behålla lugnet var viktigare nu, hon som alltid varit bra på att vara lugn måste vara det nu med. Annars blir det trubbel. När hon kom in i lektions-salen så var det bara professor Snape där. Han var väldigt tyst och sade inget när hon satte sig ned vid en bänk längre bak i rummet. När resten av eleverna kom in så stirrade Luna på Malfoy, som nervöst rättade till sin skolslips och satte sig allra längst fram i klassrummet, antagligen så att Snape skulle kunna se om Luna försökte sig på något. ”Vilken fegis…” var det enda hon tänkte innan hon blev tvungen att hänga med i Snapes långa monolog om något nytt, hemskt djur med konstiga krafter som man måste försvara sig mot.

Neville…
”Idag gäller det, idag måste jag ta itu med dessa fjärilar i magen och göra något åt saken!” Neville hade bestämt sig för att försöka visa sina förvirrade känslor för Luna. Men han visste inte hur. Han hade rådfrågat Ron och Harry, men de gav honom bara helt flummiga tips som handlade om lukta gott-besvärjelser, repliker vars syfte var att charma en flicka och så vidare. Hermione och Ginny hade inte några bra tips de heller, de sa åt honom att han borde skaffa presenter, skriva dikter och annat åt Luna. Han vet om att hon inte är sådan, hon är inte särskilt materiell och hon charmas definitivt inte av dikter eller raggningsrepliker. Hon är inte som andra tjejer, vilket var både en lättnad och en svårighet för Neville.

”Jag vet ju inte hur jag ska förklara för henne, knep som funkar på vanliga tjejer är ju inte ett alternativ och inte heller vet jag hur hon skulle vilja ha det sagt till sig. Men hon är ju underbar på det viset, att hon inte är som de där fnittriga, förvirrande tjejerna.” Nej, det var verkligen inte enkelt att tänka ut en plan. Men att sitta och skriva ned fakta om en ytterst komplicerad trolldryck och samtidigt försöka komma på ett sätt att få Luna att förstå hans känslor var verkligen inte det ultimata sättet att tänka klart. ”Efter middagen. Då ska det ske.”

aww varför gillar jag förvirrade Neville så 7kt mycket?

azome kap!

Så good!♥
Älskar det du skriver♥♥

Tack så mycket hörrni Skriver på kapitel 11 just nu :3

Yay!

Hej hej! Ny läsare vill ha nytt kapitel! ^.^ Du skriver jätte bra så att man verkligen förstår Nevilles och Lunas känslor!

Helt awesome som vanligt!!!!!