Life - Lupple & Medi PRS

Hon log och lade sig igen.
"Jag behöver väl inte gå upp än? Om jag har feber eller så?" Sa hon trött.
"Stressen från igår var hemsk."

Han buffade mjukt ned hennes huvud på kudden och drog upp täcket över henne med tänderna. La sig sedan till rätta. Ingen av dem behövde gå upp på väldigt länge.

Hon skrattade till innan hon somnade om. Ja hon behövde verkligen få sova ut.

"Mi?" Ethan såg på henne och drog henne till sig.

Mi hade varit vaken hela natten och funderat. Skrivit ned vad hon mindes på lösa papper från den tiden. Hennes kontor såg väldigt rörigt ut just nu. "Ja Ethan?" Frågade hon och kramade om honom,snabbt. Innan hon fortsatte med sitt vankande.

"Du kommer väcka de små med ditt vankande." Han log ömt och såg på henne.
"Du är väldigt vacker. Jag vill bara att du ska veta det."

Hon stannade upp. Vilka små? Hon såg på honom sedan förstod hon vad han talade om. " Ja just det. Men jag är orolig. " Sa hon ärligt och satte sig ned bredvid honom.

Han log och drog in henne i sin famn.
"Må så vara. Men låt min trygghet lugna dig. Får en minut eller två." Viskade han och smekte hennes kind.

Hon lutade sig mot honom. Kramade honom tillbaka. " Älskade Ethan. Jag är orolig för din säkerhet också." Viskade hon.

"Jag vet om det. Men jag är i säkerhet. Det finns rum i slottet som är säkert för vampyrer. Du vet det." Han log ömt.

Hon såg på honom och nickade sakta. " Ja jag vet. "Viskade hon. "Jag fick bara känslan av att han ville ha något från Olivia. Men han skulle gärna straffa mig på vägen. Och du är det perfekta straffet. "Viskade hon oroligt.