Pirates! PRS Medi & Vidomina

Cun hjälpte Kiliah på och såg på Sammi.
"Jag hoppas ni lärt er en läxa nu." Han log och skrattade mjukt.
"Du var mig en riktig trubbelmakare. Precis som John."
Han log och såg Sammi åma sig.
"Han verkar frisk. Har han alltid varit såhär?"

"För att vara vår vän kör du hårt med oss, Cun.", sa John och såg upp när Cun närmade sig.
"Ja, han är en pigg en. Sammi är full av energi. Precis som sina föräldrar." Ethan vände sig om för att se på Kiliah. Hon hade varit så ovanligt frånvarande trots att de räddat deras son. Varför gjorde hon inget närmande? "Kiliah? Kom, se på honom."

Cun skattade mjukt och tog fram en flaska rom och öppnade den.
"Åh det var et äventyr." Han log.
Kiliah rörde sig sakta närmade sig Sammi och tog honom och lade honom mot sig. Hon började att gråta och sjönk ner på knä.
"Sammi..." viskade ho.
"Älskade unge skräm mig aldrig igen."

"Cun, vad var det för ett spöke? Den där Zydar.." John ryste. "Han var skrämmande." Han greppade en egen flaska med rom för att dricka direkt från flaskan.
Ethan sjönk ner på däck med Kiliah och höll om henne med sin ena arm. Han lutade sig nära för att krama henne. "Så, ingen fara. Vi är tillsammans nu."

"Han är en demon eller ett spöke. Han är svår att förklara." Han såg upp.
"Hade vi inte tagit med oss halsbandet kunde det gått illa."
Han såg på Sammi och log.
"Men som det ser ut verkar de må bra."
Kiliah såg på Sammi och gned hans kind.
"Vi måste tvätta dig. Du är sotig och mamma vill ha en ren Sammi." Hon kysste hans hjässa.

"Han var skrämmande..", mumlade John igen och svalde en till klunk av romen innan han torkade sig om munnen med baksidan av sin vita skjortärm. "Tack och lov att vi hade smycket då. Och tack för hjälpen, Cun. Vi hade inte klarat det utan din hjälp."
Ethan släppte armen om Kiliah och nickade. "Ja, det låter som en bra idé. Vill du att jag gör det? Cun tyckte att du skulle vila."

"Inga problem." Han skrattade.
"Om ni hittar ett smycke som ger samma kännslor. Lyssna på instinkten och lämna kvar det." Han log och lutade sig tillbaka.
"Bjuder ni på middag ikväll?" Han log.
"Det är en bra betalning enligt mig."
Hon såg på Ethan och nickade svagt.
"Vila." Viskade hon och reste sig upp.

"Givetvis."
Han slog sig ner på en stol bredvid Cun och skålade sin flaska mot hans i en skål. "Vi bjuder på middag. Om du känner för det kan vi gå till värdshuset." Han kikade åt Ethan och Kiliahs håll. Han undrade hur det gick med Sammi.
Ethan nickade och reste sig. "Jag badar honom, Kiliah. Vila du." Men en fri hand kramade han om hennes och kyssa hennes kind innan hon försvann för att vila.

"Ja det skulle jag uppskatta." Han flinade och såg på Kiliah som försvann.
"Så hur tar hon livet på havet?" Han log mjukt.
"Hon var ganska illa där ann när hon kom först till ön." Han tog en klunk
"Jag borde inte säga det men hon har varit gravid tidigare."

"Då säger vi så." Han drog ett djupt andetag och suckade högt samtidigt som han försjönk i tankar och såg ut över vattnet. De närmade sig ön nu. Hemma.
"Kiliah trivs som fisken i vattnet. Hon är en av oss, vad mer kan jag säga?" John såg på Cun när han talade om Kiliahs historia. "Vem var pappan?", frågade John och kom på sig själv, det kanske var för privat. "Jag hoppas att han tar väl hand om hennes unge då.", mumlade John såg ut över vattnet igen.