Hogwarts

Jag låg avsvimmad på sängen.

- Melvin snälla vakna, grät jag.

Jag vaknade inte på flera timmar, och när jag väl vaknade upp hade några äldre elever busat med mig och jag hängde med kappan i en ljusstake högt upp på väggen.

Jag hade somnat och när jag vaknade var Melvin inte där.
Jag sprang ut och hittade honom upphäng på väggen.
Jag tog ner honom från vägen och kastade mig om halsen på honom gråtandes.

Jag kramade om Alex.
- Hur i hela fridens namn hamnaade jag där? frågade jag.

- Jag vet inte, grät jag.

- Vad gråter du för? frågade jag oroligt.

- Du var borta, grät jag.

- Nu är jag här, sa jag glatt.

- Hur kan du vara glad du kunde ha varit svårt skadad eller ännu värre död och du är glad, skrek jag argt.